141 att den tyska omfattar material rörande naturrätt, juspublicumuniversale samt juridiska tidskrifter752 Uppenbarligen har bokutgivningen på området förts å jour även efter det att Nehrmans undervisning upphört 1753: det finns således noteringar avseende Acta Publica (1755), En Ärlig Swensk (s.å.) och den 1768 - som Palmgren anmärkt,bara ett år före Nehrmans död - anonymt utgivna Swea Rikes Styrelse Efter Grundlagame. I appendixet — omfattande 51 sidor, bl.a. ett sent tillkommet register - finns vidare ett utdrag av Claes Wilhelm Grönhagens memorial ang. En Årlig Swensk vid riksdagen 1755. Den egentliga texten omfattar 623 paginerade sidor sompå vart och ett uppslag upptar en av sammanlagt fyra spalter. De övriga tre har reserverats för anmärkningar, huvudsakligen bestående av på latin författade, lösryckta meningar —sannolikt underlaget för discoursen. Därutöver förekommer rena kompletteringar av den löpande texten samt hänvisningar till litteratur. Utifrån handstil och bläck är det möjligt att dra vissa slutsatser rörande notisernas ålder. Huruvida materialet av sin upphovsman varit avsett för publicering skall här lämnas osagt. Oberoende av Nehrmans planer i detta avseende kan man emellertid med Palmgren konstatera att det åtnjöt ett mycket gott anseende såväl inomsomutomden akademiska världen; föreliggande undersökning kommer att ge ytterligare prov på samtidens uppskattning. Manuskriptets centrala - för att inte säga grundläggande - betydelse för periodens uppfattning av den svenska statsrätten torde i sig vara ett tillräckligt skäl för en genomgripande undersökning, bearbetning och publicering av texten.Av naturliga skäl kan detta inte komma ifråga inom ramen för denna undersökning, varför här endast en översiktlig bild presenteras av Nehrmans mera centrala tankegångar. Hans uppfattning om statens ursprung och byggnad är tidigare undersökt i kyrkohistoriska arbeten av Sven Sandströmoch Ingmar Brohed. Heimskringla (1697), Wexonius’ Epitome descpritionis Suecix, Gothix, Fenningx et subjectarum Provinciarum(1650), Dalins Svea Rikes Historia (bd I 1747), Arnells utgåva av Stadslagen (1730), Modées Utdrag utur alle [...] publique handlingar [...] (1742-1829), Hadorphs Catalogus librorum [...] (1690). I marginalanteckningar förekommer även hänvisning till Lundius’ juridiska disputationer. Nämnas kan t.ex. Allerneueste Nachrichten von Juristischen Biichem (Frankf./M.—Leipzig 1739-1755), G. E. Fritsch: Jus publicum universale et pragmaticum (Jena 1734), M. H. Griebner: Selectorum opusculorum iuris publici tomi IV(Halle 1722), tre arbeten av J. G. Heineccius, bl.a. Elementa iuris naturae et gentium(Halle 1737). Vid senare tillfällen noterade syns vara bl.a.: J. P. Ludewigs gelehrte Anzeigen (Halle 1729—1745), J. J. Schmauss: Einleitung zur Staatswissenschaft (Leipzig 1741-1747), Chr. Thomasius’ Monathsgespräche (Halle 1688—1689), G. Stolle: Einleitung zur Historie der juristischen Gelahrtheit (Jena 1745). Av de här nämnda hörde enligt Jägerskiöld Griebner och Heineccius till Nehrmans privatbibliotek. Palmgren, s. 50. Se bilaga II för ett utdrag ur materialet. Sven Sandström: Rätt, stat och kyrka enligt Nehrman-Ehrenstråle i jämförelse med reformationens och ortodoxiens teori och praxis (Otryckt lic.-avhandling vid teol. fak. Lund 1961). Ingmar Brohed: Stat - religion - kyrka. Ett problemkomplex i svensk akademisk undervisning under 1700-talet (Sthlm 1973). 756
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=