138 karakteriserade det tidiga 1700-talet i Sverige. Den juridiska undervisningen i Lund låg nere varför Nehrman, son till en förmögen köpman i Malmö och därför försedd med nödiga medel, begav sig på peregrinationsresa med flera av de meravälrenommerade kontinentaleuropeiskauniversiteten sommål, däribland Jena och Halle. Under den tid han vistades i Halle mottog Nehrman intryck från både Thomasius och Gundling, impulser somsenare skulle få genomslag i hans egen undervisande verksamhet. Också Nehrmans vana att hålla sina föreläsningar på svenska språket i stället för på det i akademiska sammanhang traditionellt förhärskande latinet tyder på ett inflytande från Halle.^^- Under en period av nära trettio år som kännetecknades av stora förändringar i den gällande rätten kom Nehrman att praktiskt taget ensam sköta den juridiska undervisningen i Lund. Tillkomsten av 1734 års lag intar här den förnämsta rollen, men även statsmakternas ökade intresse för undervisning i statsrätt och andra, i likhet med denna, mera praktiskt inriktade perspektiv på det rättsliga regelverket bör hållas i minnet för en rättvisande bild av Nehrmans gärning. I sina föreläsningar behandlade Nehrman samtliga balkar i 1734 års lag,^^^ samt också ämnen som handelsrätt, gruvrätt, jordrätt och stadsrätt.Många av föreläsningsserierna resulterade i läroböcker: den kanske mest bekanta är den år 1729 utkomna Inledning Til Then Swenska lurisprudentiam Civilem och dess 1746 tryckta supplement Then Swenska Jurisprudentia Civilis^^^ men även en rad andra föreläsningar finns representerade i tryck,^^^ dock långt ifrån alla. Så förvaras exempelvis det ännu opublicerade originalmanuskriptet till NehrmansJuspublicumpå Linköpings stadsbibliotek.737 2.4.3.3. Nehrmans statsrättsliga undervisning och hans]viS publicum Först 1727 nämns i föreläsningskatalogen att David Nehrman jämte sina offentliga föreläsningar i straffrätt även privat gav undervisning i statsrätt och 1730 att Arvid Moller, innehavaren av den förenade filosofisk-juridiska lärostolen, i sin undervisning i jus publicum universale uttryckligen uppmärksammade förhållandena i fäderneslandet.David Nehrmans undervisning i jus publicum particulare återkom under åren 1731, 1734, 1735^^^ och Modéer i: Nehrman, Inledning Til Then Swenska lurisprudentiam Civilem. Inledningen, s. XI-XIII, XIX-XXV, XVII-XVIII;Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 177. Vi Almqvist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 178. Almqvist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 196. Båda i faksimilupplaga 1979. 736 »Föreläsningar öfwer Giftermålsbalken» (1747), »Föreläsningar öfwer Arfda-Balken» (1752), den i avsnittet rörande censuren här använda »Inledning til Then Swenska Jurisprudentiam Criminalem» (1756) samt »Inledning Til Then Swenska Processum Criminalem» (1759). För en presentation av Nehrmans författarskap, se Björne, Patrioter och institutionalister, s. 73-76. 737 LiSB,J 118. Nehrmans jus publicum. LUB, Föreläsningskataloger för åren 1723, 1726—1727, 1730—1772. Acta Academia: Lundensis III-VI. 739 LUB, Föreläsningskataloger. Acta Academic Lundensis III-VI. 738
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=