136 sida, somScarin hade föreslagit, skulle begära disputationsprov från kandidaterna för att på så sätt försäkra sig omderas kunskaper på området, en begäran som emellertid avslogs eftersom saken inte handlade om tillsättandet av en professur utan enbart om ett provisorium. Slutet blev att Pryss antogs som docent i den »civile lagfarenheten» och Papke i »jure publico». Den 7 november följande år bekräftades samtliga docenters ställning genom brev från kansler, Carl Gustaf Tessin. Vid denna tidpunkt hade emellertid universitetets juridikprofessur förklarats vakant och ansökningar till tjänsten börjat inkomma. Vid samma konsistoriesammanträde som kanslersbrevet av den 7:e lästes upp — den 22 november — föredrogs ytterligare en skrivelse från Tessin rörande en av kandidaterna, juris adjunkten Lars Johan Colling från Lund som efter ansökan befriades från att avlägga de vanliga proven eftersom han bedömdes äga »ostridigskickelighet til en juris professions förwaltande».^'^ I februari 1747 inkomytterligare ett brev från Tessin rörande den vakanta professuren, denna gång rörande en ansökning från Pryss. Pryss hade nämligen tidigare anmält sig som sökande till tjänsten som akademisekreterare men då blivit förbigången med löfte omatt bli ihågkommen när juridikprofessuren blev ledig. Med hänsyn till detta, till att Pryss redan givit undervisning inomfakulteten samt att det »sedermera ei förmärkts, det han Pryss til sina egenskaper sig förwärrat», befriades också han från skyldigheten att avlägga prov.^'^ I slutet av mars samma år sammankallade rektor konsistoriet för att avgöra frågan om Schulteens efterträdare på professuren - närvarande var endast tre personer: rektor, teologie professorn Carl Fredrik Mennander^^o samt Scarin. Mennander inledde genomatt förorda Colling, somfått de bästa rekommendationer av Lundauniversitetets kansler Johan Gyllenborg och det sydsvenska lärosätets konsistorium, detta särskilt mot bakgrund av att Colling då under mer än ett år företrätt juridikprofessurenunder David Nehrmans frånvaro. Pryss sattes i andra förslagsrummet, av allt att döma främst med hänsyn till konsistoriets tidigare löfte. Också Papke —bland andra— hade anmält intresse för tjänsten men kunde enligt Mennanders förmenande inte komma ifråga. Scarin delade Mennanders uppfattning om Colling, men sade sig vara mera osäker på Pryss’ förtjänster; det eniga konsistoriet rekommenderade Colling till professuren.^^! Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici ahoensis protokoll. XV. 1742-1747, s. 178-180 avs. den 5/11 1745. Papkc förekommer ej i föreläsningskatalogerna under åren 1745-1748. Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici ahoensis protokoll. XV. 1742-1747, s. 296-297 avs. den 22/11 1746. Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici ahoensis protokoll. XV. 1742-1747, s. 344-345, avs. den 19/2 1747. 720 Dennes brevväxling — med intressanta tidsbilder — är utgiven av K. Osterbladh under titeln K. F. Mennanderin lähettämiä ja saamia kirjeitä: Brev från och till C.F. Mennander (Suomen historian lähteitä IV, 1; 1939). Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici ahoensis protokoll. XV. 1742-1747, s. 355-358, avs. den 30/3 1747. 717 718
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=