132 Huru Kungen öfwar sinaJura Majestatis kan ses af Regerings-Forwen. I gemen står om Kungens macht i §. 8. 13. och in specie §. \. et seqq. Jus Tributorum exercerar Kungen efter gamla Förordningar och maner, och får intet pålägga någon ny och Extraordinair Contribution utomständernas samtycke. Se Kongl. Mayrts Försäkran §. 13. Om tiensters besättiande §. 20. 40. Måste giöra få til Adel §. 44. Kungen må eij heller resa utom Rike sino och thes Landamärom, utomStändernas samtycke och bejakande §. 10. Är Kungen förrest el. siuk etc. §. 16. At soHverainiteten är afskaffad och strängei. förbuden at införa, se Kongl. May:ts Försäkran §. 7 och 22. Regements-Formen i Företalet §. Betydligt mera plats lämnas åt en grundlig studie av kröningen, hyllningen, den som obsolet betraktade eriksgatan samt åt kungatitelns olika beståndsdelar.^^^ Det därpå följande sjätte kapitlet ägnas åt hovstaten^^^ och det sjunde åt rådet, »then höga Kongl. Senaten»Det lämnas en kortare historik över institutionen, riksrådsvalet beskrivs liksom— under användning av regeringsformens vändningar - dess ansvarsområden och indelning i divisioner osv. Åttonde kapitlet behandlar ständerna, »[tjheras sammankomst och hwart Stånd i synnerhet».Vad gäller riksdagens kompetens hänvisas till konungaförsäkrans bestämmelser omregentens löfte att alltid instämma med ständerna såsom maktägande, utan att någon mer djuplodande eller omfattande förklaring ges — läsaren uppmanas att jämföra med Prutz Jus PublicumL. ?> c. 1. §. 2. En ansats till rättfärdigande av undersåtarnas deltagande i riksstyrelsen ges i formav en hänvisning: Att alla Ständerna sammankallas är mycket billigt säger Gyllenstolpe i sin Politica, emedan thet, som rör alla, bör ock af alla gillas, och alla komma öfwerens om. Förthenskull ock intet rätt är, som somliga påstå, eller at bönderna intet böra wara något Stånd med, efter the förstå så litet publique saker; Men the förstå likwäl, om them påläggas mera Utlagor, än the kunna komma ut med. The äro nu sluga nog blefne. Hwad thet inkastet angår, at efter the äro Stånd, så böra the ock wara lika goda med the andre, så swarar therpå artigt Prutz uti nyss ofwanföre citerade rum, men 3 §. at såsommenniskans kropp består af åtskillige lemmar, the ther sålunda äro skapade, at the swagare och ringare måste tiena, och giöra the wärdigare handräckning, så måste ock thet ringare Ståndet intet knorra emot thet sombättre är, utan hwart och et wara nögd med sit, hälst som thet står hwar och en fritt, at genomdygd och flit bringa sig utur the ringare i the förnämare stånden. Riksdagens rötter belyses genom en kortfattad historisk exposé, omfattande såväl det tidigare i samband med frågan om valriket behandlade folkförsamCit. UUB, L 2 Fol., s. 40. UUB, L 2 Fol., s. 41-52. UUB, L 2 Fol., s. 52-61. UUB, L 2 Fol., s. 61-73. «>98 UUB, L 2 Fol., s. 74-107. 699 Cit. UUB, L 2 Fol., s. 75.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=