102 för och emot.55- Under villkor att Fredrik undertecknade en ny konungaförsäkran och att han övergick till den lutherska tron beslöts att välja honom till ny regent. Valet fullföljdes två dagar därefter och ständernas löstes från sin trohetsed till Ulrika Eleonora.553 I samband med tronskiftet föll det sig naturligt att även ge regeringsformen en bearbetning. Uppgiften delegerades till det utskott som handhade Fredriks val och utarbetandet av hans konungaförsäkran,554 varifrån ett förslag till ny regeringsform delgavs ständerna till granskning den 30 april.555 Diskussionerna i de ofrälse stånden avlöpte snabbt och utan svårigheter medan riddarhusdebatten drog ut på tiden. Stor uppmärksamhet vållade F. Rutenschiölds memorial omregeringsformen, där han i motsats till vad somunder det senaste året åstadkommits hävdade att en regeringsform var onödig, då landslagens konungabalks fjärde kapitel - omfattande bestämmelser för konungaeden556 _ erbjöd tillräcklig ledning för den nyvalde kungen. Rutenschiölds uppfattning fann så lite stöd i församlingen att han tvangs lämna riddarhuset under hela salens sorl.557 Den 2 maj var adeln som sista stånd färdigt med granskningen och dagen därpå kröntes Fredrik i Stockholms Storkyrka.558 1.2. Fundamentallagarna 1.2.1. Regeringsformen Med 1720 års riksdag fick Sverige den regeringsform som under perioden framtill Gustav III:s statskupp i augusti 1772 normerade landets politiska liv. Det arbete som 1719 års grundlagsfäder hade nedlagt på författningen kom till allra största delen att direkt övertagas efter den översyn av regeringsformen som ägde rum 1720, varför man i princip kan anse den senare som en reviderad upplaga av den förra. Utan att här fördjupa sig i de parlamentariska diskussionerna runt revisionen kan man genom en enkel jämförelse texterna emellan konstatera en tydlig uppstramning i förhållandet till den personliga kungamaktens inflytande på statsstyrelsen, inskränkningar som var resultatet Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:2 1720, s. 78—88, »rekapitulationen» s. 297-299; Prästeståndets riksdagsprotokoll 5, 1719-1720, s. 218-222; Borgarståndets riksdagsprotokoin. 1719-1720, s. 354-355. Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:2 1720, s. 88-98; Prästeståndets riksdagsprotokoll 5, 1719-1720, s. 222-229; Borgarståndets riksdagsprotokoll 1. 1719-1720, s. 356-358. Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:2 1720, s. 80. 555 Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:2 1720, s. 138-139; Prästeståndets nksdagsprotokoll 5, 1719-1720, s. 269-270; Borgarståndets riksdagsprotokoll 1. 1719-1720, s. 379. 55^ Se Schlyter, s. 15-20. 557 Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:2 1720, s. 138, memorialet tryckt s. 301. Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:2 1720, s. 162. 558
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=