100 ledamöter. När han förklarade att stämningen allmänt var för val, avgjordes saken definitivt. Som ett resultat av rådssammanträdet författades en till den 20 januari antedaterad skrivelse till ständerna i vilken Ulrika Eleonora tillkännagav sin reträtt från den tidigare intagna ståndpunkten. Hon förklarade sig vara övertygad om att arvsrätten var utslocknad och omtalade de vidtagna åtgärderna efter hennes brors död i termer somfick dematt framstå somprovisoriska föranstaltningar i avvaktan på ständernas beslut. Dock vore hon inte obenägen att framhärda i sin ställning som monark om ständerna så skulle besluta, varvid hon avgav en deklaration om sin »osmak för den så kallade Souverainiteten» och lovade att styra landet efter »Riksens Stadgar samt de Besluter och den Regerings-Form, hwilkanu eller framledes af Sweriges Rijkes Ständer kunna wardaförfattade».^^^ Den 23 januari anmodade lantmarskalken adeln att avsända en deputation till rådet för att be dess ledamöter att infinna sig på riddarhuset. Konrad Ribbing, lantmarskalkens bror, föredrog de för uppfattningen omarvsrättens utslocknande relevanta stadgandena, varpå lantmarskalken efter ett kortare anförande föreslog Ulrika Eleonora till val, under förutsättning att hon »gifver oss sin försäkring och underskrijfver den Regeringsform, som ständerna ärna uppsättja, conservera den Kongl. Thronen dess Maij:t, Ricksens Råd dess myndighet och Ständerne deras Frijhet». Såväl den församlade adeln, riksråden somde därefter ditkallade ofrälse stånden gav sitt bifall, varefter en deputation bestående av lantmarskalken och talmännen avgick till slottet för att gratulera den nyvalda drottningen. Dålantmarskalken den 24 januari föreslogval av ledamöter av det utskott som tillsammans med präste- och borgarstånden skulle utarbeta den nya konstitutionella lagstiftningen, uppstod på riddarhuset strid om omröstningsförfarandet inomståndet. Omröstningenenligt riddarhusordningen skedde klassvis och den talrika tredje klassen, omfattande 1.500 förhållandevis nyadlade^^^ familjer löpte risk att bli nedröstad av de två högre klasserna, tillsammans omfattande runt 200 familjer. Den tredje klassen yrkade på ett omröstningsförfarande per capita. Diskussionen pågick till den 27 januari, då slutligen klassindelningen upphävdes. 538 540 Hjärne, s. 168-187. Rådsprotokollet - såväl i koncept som i renskrift - är tryckt i Handlingar angående revolutionen i Sverige 1718-1719, s. 14-45. Ang. valet av Ribbing till lantmarskalk, se Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död, s. 170-171. Thanner uppmärksammar också Horns uttalande under rådsammanträdet rörande en monarks möjliga vägar till tronen och spårar dennes åsikter i saken till Pufendorf - se s. 176-177. Hjäme, s. 186-187. Skrivelsen tryckt i von Stiernman, Alla Riksdagars och Mötens Besluth III, s. 1265-1266. Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:1. 1719, s. 6—14. Elmroth, s. 229. Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. 1:1. 1719, s. 14-22, 106-108. Om detta samt ommotsättningarna mellan de tidigare lägre klasserna och rådsadeln, se vidare Vallentin, Frihetstidens riddarhus, s. 1-96. I sammanhanget undersöker författaren aristokratibegreppets om538 540
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=