Förord The omdömen en dehl utländska Scriptoresfällt omswenska J. Publ. hafiea wij intet att bry oss om, man har eij kunnat wäntat något bättre af themsom ei haft någon kundskap om n'åra Swenska Handlingar och författningar, hwilket bör ursäktas. [...] Genom flitigt arbetande måste man stoppa munnen till på bespåttare och underrätta andra. Citat ur David Nehrman EhrenstrålesJuspublicum, I, 3, §3. (LiSB vol.J 118.) Förhållandet mellan det hemvana svenska och det ovana utländska är ett ämne som intagit en central roll i debatten under nittonhundratalets sista årtionde. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har på ett påtagligt sätt aktualiserat frågor omlandets inte bara politiska utan också historiska och kulturella samhörighet med Kontinentaleuropa. Den svenska nationalstatens demokratiska samhällssystempå folksuveränitetens grund har framställts somhotat av sameuropeiska lösningar; offentlighetsprincipen har inte mött den uppskattning utanför landets gränser som många hoppats på. Skepsis mot det utifrånkommande är givetvis ingenting nytt, lika lite somdet svenska samhällslivets starka beroende av utländska impulser. I det föreliggande arbetet undersöks den akademiska undervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden, en undervisning, vars innehåll till stor del karakteriserades av recipierat tankegods, anpassat till den svenska verkligheten. Statsrätten är det ämne, där kontaktytan mellan juridik och politik är som påtagligast och därför också en gren av juridiken som lätt kan instrumentaliseras i överensstämmelse med makthavarnas vilja. Frihetstidens ibland överraskande modernitet frestar på ett nästan försåtligt sätt till jämförelser mellan dåtid och nutid. Boken är en lätt omarbetad och utvidgad version av min avhandling, försvårad i juni 2000. Arbetet med avhandlingen har genomförts med professor Kjell Åke Modéer som osvikligt inspirerande och tålmodig handledare. Tiden som forskarstuderande har finansierats av Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin, vars stora generositet och optimisminför projektet gång på gång överraskat och glatt mig. Min tacksamhet mot min handledare och mot Institutet är stor. Jag har haft den stora fördelen att ha min arbetsplats på Juridicumi Lund. Juridiska fakulteten har också välvilligt bidragit till tryckningskostnaderna. Mycken hjälp, goda idéer och glada tillrop har jag fått av universitetslektor Christian Häthén och mina rättshistoriska rums- och arbetskamrater, jur. & fil. kand. Elsa Trolle Onnerfors och doktorand Patrick Reslow. De har betytt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=