90 torstjänst i Wismar;^^! till grund för undervisningen låg möjligen hans året innan utkomna Descriptio Monarchic Sueo-Gothicae.^^^ 1693 förklarade Colberg Christian Thomasius’ InstitutionesJurisprudentiae Divinae^^^ och vid samma tid påbörjade Peter Mascow, jurist,enserie kollegier i statsrätt somåterkom åren 1695, 1697, 1700 och 1704, 1711-1713 och 1716. Colbergs insatser för den svenska statsrätten följdes upp av föreläsningar i samma ämne, hållna av Friedlieb 1691. 1702 gav Johann Schack, i föreläsningskatalogen benämndjurispublici et feudalis professor ordinarius, undervisning i det tysk-romerska rikets statsrätt under användande av Boeclerus’ verk. 4. Konklusion Det europeiska universitetets rötter ligger invävda i den medeltida, statiska synen på samhället som en naturlig del av den gudomliga ordningen. Denna uppfattning genomsyrade den akademiska undervisningen i alla fakulteter, så även inomden juridiska och filosofiska. Humanismen och den kyrkliga reformationen innebar ett ifrågasättande av dogmer och auktoriteter, vilket också fick genomslag vid universiteten. Genomde omvälvningar i samhällsbyggnaden som reformationen medförde för Nord- och Mellaneuropa stärktes national- och territorialstaterna såväl praktiskt som ideologiskt på den tidigare mer eller mindre medvetet sameuropeiska kulturuppfattningens bekostnad. Universitetet som en av samtiden uppfattad global inrättning, vars organisation och ideologi i hög grad var likformig över hela världsdelen, inlemmades i system av konfessioner och nationer. Universitetens verksamhet anpassades efter dessa system: den tidigare dominerande kanoniska rättens roll trängdes tillbaka till förmån för den recipierade Född 1659 i Kolberg, son till teol. prof. i Greifswald Johannes Colberg. E.o. professor i etik och historia 1686, 1691 ordinarie. Företrädde i religiöst hänseende en moderat ortodox linje. Kosegartens uppgift (I, s. 269) att det av Colberg tillträdda pastoratet låg i Wittenberg är med all säkerhet felaktig. Häckermann i: ADB 4, s. 399-400; Biederstedt, s. 43. I universitetsbiblioteket var Colberg företrädd av 18 nummer, däribland Delineatio Monarchije Sueo-Gothicx (1686, se nedan). De tolerantia diversarum religionumpolitica (1689), och Sciagraphia Juris naturx (utan år). Dähnert, Academiae Crypheswaldensis Catalogo auctorumI, s. 417. 5'- Warmholtz, nr 6707. Arbetet är primärt historiskt inriktat men omfattar även en beskrivning av landets regeringssätt; författaren synes vara väl underrättad i ämnet. Första upplagan Frankfurt-Leipzig 1688; universitetsbibliotekets exemplar tryckt 1694. Dähnert, Academiae Crypheswaldensis Catalogo auctorumII, s. 771. Kosegarten I, s. 266. Född 1634 i Creifswald, studier vid stadens universitet. Resor i Holland, Brabant och Rhenlandet. E.o. juris professor 1665, ordinarie 1678 och samma år assessor i konsistoriet - direktor där 1696. Död 1720. Biederstedt, s. 115-116. Bland de 36 skrifter av hans hand sombefann sig i universitetsbibliotekets ägo märks — förutom publikationer i civil-, process-, straff- och länsrätt - också De lure Maiestatis Ecclesiasttco (1704). Dähnert, Academiae Crypheswaldensis Catalogo auctorumII, s. 47-48.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=