89 utövade i praktiken.Under samma period höll även juristerna Friedrich Gerdes och Johann Georg Burgmann,^®^ kollegier i statsrätt (båda 1667 och 1668; Burgmann därutöver också 1669, Gerdes 1670 tillsammans med juris professorn Johann Pommeresch).5°8 1676 behandlade filosofie professorn Jacob Henning grunderna för politiken och 1680 gav den tidigare omtalade Alexander Caroc undervisning i riksstatsrätt, baserad på den, som det hette, berömde Thomasius^^o och supplerad av en orientering i det stoff somberörde den pommerska statsrätten. Caroc återkom till ämnet 1687, då kombinerat med länsrätt. Samma år förekommer för första gången notering omatt förläsningar i svensk statsrätt var avsedda att hållas - den hågade läraren var Ehregott Daniel Colberg, ordinarie 1691 men bara tre år därefter avflyttad till en pasFriedliebs produktion omfattar totalt 41 nummer i 1775 års bibliotekskatalog. Därav berör fyra direkt eller indirekt frågor förknippade med jus publicum: De Magistratu politico (1668), De Principe eiusque legitime constituendi & imperitandi ratione (1669), Iconismus luris publici Romano-Germanici (1684), luris publici prxcipiorum in terris Imperiorum contemplatio (1702). Övrigt material ägnas i huvudsak åt länsrätt, naturrätt, folkrätt och en inte ringa del åt panegyriker, riktade till Karl XI. Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorum I, s. 699-700. Koscgarten I, s. 266. Av de tre skrifter som universitetsbiblioteket 1775 kunde räka av Gerdes’ hand, behandlade en frågor rörande den politisk-filosofiska sfären: Discursus politicus in Libr. III. & IV. Annalium Taciti (1666); av Burgmanns likaledes tre, möjligen en: Princeps Patiens (Rost., 1672). Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorumI, s. 750 resp. 290. Född 1624 i Greifswald, tidigt faderlös och omhändertagen av sin kusin, Franz Stypmann. Studier i Rostock och Greifswald, därefter informator i Danzig. 1649 resa till Nederländerna med ett längre uppehåll vid universitetet i Leiden. Blev 1650 kallad av generalguvernören att somextra ordinarie professor efterträda sin avlidne kusin, jur. dr. 1651 samt samma år ordinarie professor, assessor i konsistoriet 1660, åtta år senare direktor i samma organ. Universitetets utsände till hovet i Stockholm 1661, 1670 och 1673. Invecklad i stridigheterna med Friedlieb. Lämnade universitetet under stridigheterna 1678 och avled 1689. Eisenhart i: ADB 26, s. 403-406. Pommereschs publicistiska verksamhet resulterade i 42 nummer av hans hand i universitetsbibliotekets samlingar, huvudsakligen rörande civil- och länsrätt men också med titlar somDe Consecratione Principum (1653), De Principe Legibus soluto (s.å.). De summo in civitatibus imperio (1654), De electis Principum Successoribus Oratio (1665) samt de väl mera undersåtligt betingade In Excessum Caroli Gustavi Suecix Regis Oratio (1660), Panegyricus Carolo XI dictus, super recepto in Pomerania homagio (1663) m.fl. Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorum II, s. 345-346. Kosegarten I, s. 265. Född i Greifswald 1655, studier i Wittenberg, Greifswald och Frankfurt/O. Professor i moral, 1670 universitetets representant i Stockholm, 1678 teologie professor. Död 1707. Biederstedt, s. 82. Flennings efterlämnade skrifter omfattade i 31 nummer i universitetsbibliotekets ägo, alldeles övervägande av teologiskt innehåll. Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorumI, s. 896-897. Den berömde Thomasius är här Jakob Thomasius (1622-1684), fader till den ännu berömdare Christian Thomasius. Carocs undervisning baserades på dennes Doctrina imperii RomanoGermanici hodiemi tabulis comprehensa (1659). Rich. Sachse i: ADB 38, s. 107-112. I Dähnerts katalog över universitetsbibliotekets böcker är denne äldre Thomasius företrädd med 81 skrifter, många rörande ämnen somnaturrätt, statsrätt och historia- just Doctina imperii saknas emellertid. Dähnert, Academiae Gr>'pheswaldensis Catalogo auctorumII, s. 777-780. 506 508 510
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=