88 auf keiner von Ew. Königl. Maytt. Academien das jus naturae et Gentium in diesemVerstand vor einen Anhang des Römischen Rechts angesehen wirdt, alfi woran sich Könige und Republiquen wenig wiirden zu hoffen haben, vielmehr Ew. Königl. Maytt. höchstseeliger Herr Vater dem beruhmten Pufendorf, der der erste Professor juris Naturae & Gentium in der Welt gewesen, als Philosophum nach Lunden ^’oaret, und daselbst viel jahr uber dafiir besoldet haben [...]. Karl XII befann sig för tillfället i Rawitz, bevakande den schlesiska gränsen. Där antecknades beslutet på brevhuvudet till Palthens brev: saken remitterades till konciliet för avhjälpande och skrivelsen gick i retur.5°° Striden bilades genomkompromiss den 29 augusti samma år »ohne I.K.M. desfals weiter zu beunruhigen». Den av Ivar Seth dragna slutsatsen av striden mellan fakulteterna, nämligen att »Palthen fortfarande mötte ett starkt motstånd från de konservativaprofessorerna för sin undervisning i jus gentium»^^^ torde sannolikt kunna omvärderas mot bakgrund av det här använda materialet. Caroc hade ju själv använt Grotius i sin undervisning och det framstår snarast som omjuristfakultetens målsättning var att lägga naturrätten under monopol. En liknande strid fakulteterna emellan utspelades också — som vi sett — vid universitetet i Uppsala. När Palthen avled 1710 inledde myndigheterna en offensiv mot universitetet genomatt lansera den svenske adjunkten Nils Grubb somefterträdare på lärostolen, också han en person med dokumenterat naturrättsligt intresse och redan mer eller mindre påtvingad akademin. Innan universitetet hann vidtaga några åtgärder mot den misshaglige, tillträdde Grubb dock kyrkoherdetjänsten i Umeå.5°^ Omnaturrätten möjligen kan anses vara ett inslag i myndigheternas strävan efter att i görligaste mån försvenska undervisningen eller åtminstone bana väg för en på ett ideologiskt plan passande tjänstemannautbildning var så rimligen även fallet vad gällde undervisningen i politik. Under åren fram till sekelskiftet var Konrad Friedlieb även aktiv somlärare i juspublicum: så 1657, 1658, 1666, 1671, 1674, 1676-1677, 1692, 1695 och 1696-1702. Litteratur och specificerade ämnen somdå berördes var W. F. von Efferens Manualepoliticorumde ratione status seu idoloprincipum (1630),^°'^ statsrätten enligt Jacob Lampadius,^^^ samt westfaliska freden med särskild hänsyn till Sveriges roll; därutöver gav han bl.a. undervisning i Tacitus och i politiskt författande-en syssla somFriedlieb också 501 UAG, Phil. Fak. vol. 21. Brev Palthen t. K.M:t 22/2 1705 med beslut av K.M:t 9/3 1705 tecknat under brevhuvudet. UAG, Phil. Fak. vol. 21. Beslut tecknat på rundskrivelse av den 29/8 1705. 502 Cd.Seth, s. 133. 503 Seth, s. 156-161. Se vidare Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 202-203. 505 Se vidare Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 163-164. 501 504
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=