86 Publici, de Capitulatione Imp. Rom. Germ. Ex suffragiis omnium Imperii Ordinumconcipienda; & de ejus perpetuaforma. När lärostolen i moral skulle tillsättas 1694 kom Samuel Pufendorf personligen att spela en roll i universitetets personalpolitik. Som sökande hade Johan Philipp Palthen, en 22-årig avlägsen släkting till den då i brandenburgsk tjänst stående Pufendorf anmält sig. Pufendorfs rekommendationer hos generalguvernören i kombination med en åsiktsmässigt delad fakultet satte universitetets privilegierade tillsättningsförfarande ur spel. Konciliemajoritetens motkandidat såg sig akterseglad av Palthen, »so eine Creatur von Herrn Puffendorffen»"*^* sombefarades att ge upphov till »vielen streit und Unruhe»'^^^ och efter ingripande av generalguvernör och centralregering erhöll han direkt kunglig kallelse till tjänsten.Somväntat, bjöd Palthens undervisning på mycket av naturrättsligt stoff: han föreläste över Grotius - ibland med stöd av Schefferus’ kompendium- under de åtta åren 1696-1700 och 1702-1704. På Karl XII:s födelsedag sistnämnda år presiderade Palthen för disputationen De Dethronisatione. 1702 är det första året Pufendorf faktiskt nämns i samband med hans undervisning, 1704 sägs denna explicit baseras på De officio hominis et civis och 1706 ges en uttolkning av Monzambanos De statu imperii Germanici, följd 1708 av ett politiskt kollegium rörande det moderna Tyskland.'^'^'^ Naturrättens ställning var således omtvistad vid akademien, något somföranledde kanslikollegiet att vid utarbetandet av 1702 års recess uttryckligen infoga en passus om juridiska fakultetens ansvar för undervisning i ämnet. Enligt recessens bestämmelser ålåg det juristerna att ge undervisning i Institutionerna och Pandekterna samt i »Jus Canonicum cumprocessu Fori,]us NaturtX et Gentium, Feudale & Publicum». Dettafaktum föranledde Palthen att inför tryckandet av föreläsningskatalogen den 3 december 1702 inkomma med förfrågan hos rektor, den ovannämnde Alexander Caroc - jurist, väl att märka-, omhur den juridiska fakulteten uppfattade visitationsrecessens föreskrift. Palthen var av den uppfattning att fakulteten tidigare förbehållit sig ensamrätten att behandla naturrätten ur ett juridiskt perspektiv men lämnat de filosofiska frågorna öppna att behandlas av Cit. fil. prof. B. H. Gebhardi i brev t. rektor, superintendenten C. T. Rango 30/8 1694 som återgivet av Hofmeistcr i: Baltische Studien. Neue Folge XXXV, s. 190-191. Cit. Hofmeister i: Baltische Studien. Neue Folge XXXV, a.s. Hofmeister i: Baltische Studien. Neue Folge XXXV, s. 174-226. UBG, Series lectionum 1610-1719. Av Palthen finns handskrifter rörande statsrätten och angränsande vetenskapsgrenar bevarade i UBG: Collegiumiiber den Staat von Deutschland (odaterat, UBG Mss. German. Quart. 42), Ueber diejetzt regiemden Staaten in Europa (1706, UBG Mss. German. Quart. 11 No. 2), Collegium politicum(1706, UBGMss. Latina. Quart. 22 No. 1. & 2.; dublett i Mss. Latina Quart. 46) och Ueber die izo bluhenden Europäischen Staaten (1707, UBG Mss. German. Quart. 20 samt dublett i Mss. German. Quart. 40). .Miiller i: Baltische Studien 27 (1877), s. 1-167. Seth, s. 70—71, 120. Visitationsrecessen av den 20/5 1702, kap 1, §7. Tryckt i Dähnert, Sammlung Landes-Urkunden II (1767), s. 927.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=