85 behandlade Hobbes och Becmani meditationespoliticas,^^^ och juris adjunkten Georg Adolf Caroc - son till ovannämnde Alexander Caroc - Grotius och positiones iuris universalis cumiure Romano collata^^^ Ett svenskt intresse för att reformera undervisningen vid den juridiska fakulteten går sannolikt också, somIvar Seth påpekat, att spåra i tillsättningsförfarandet av juris professor Johann Schack.Schack hade vid universitetet erhållit såväl juris licentiat- somdoktorsgrad och därvid fått de bästa lovord från juristfakulteten. När han av kansler 1693 kallades till en e.o. professur anklagades han likväl för inkompetens av samma, tidigare så välvilliga fakultet. Saken blev inte bättre av att kanslern tre år senare, under förbigående av universitetets rättigheter, utverkade kunglig fullmakt för Schack att vara ordinarie juris professor. Universitetsorganen satte sig verksamt på tvären och först när Alexander Caroc 1704 begärt avsked, kunde Schack tillträda professuren. Det är inte omöjligt att universitetets ovilja låg i det faktumatt Schack, enligt egen utsago, hade studerat i Frankfurt/O. för Samuel Stryk.'*^^ Schack förefaller också ha haft ett tämligen livligt intresse för statsrätt och politisk teori: 1698 publicerade han Meditationes Politico. De Causis Imperiumcorrumpentibus, en till övervägande delen på antika eller medeltida exempel baserad framställning av olika anledningar till rikens nedgång, måttligt kungavänlig till karakatären. 1702 presiderande han över en disputation De Utilitate Proesentioe Principum in Comitiis Imperii Romano-Germanici - där Monzambanus förekommer bland hänvisningarna- och 1705 över enDisputatio Ordinaria exjurepublico. De Commodis, Ex Pace Ryswicensi in Imperium romano-germanicum redundantibus. Till området för den tysk-romerska statsrätten hör också den utan årsangivelse i Greifswald tryckta Disputatio Carolina sistens Argumenta qvxdam Juris Kosegarten I, s. 269. Kosegarten I, s. 279. Född 1679 i Greifswald. Studier vid universiteten i Greifswald och Tiibingen, där han bl.a. njöt undervisning av Gabriel Schweder; jur. dr. därstädes 1704. Adjunkt vid jur. fak. i Greifswald 1705, 1711 landssyndikus och i egenskap av detta ständernas delegat i Stockholm 1723. Carocs intresseområden återspeglas i hans publicerade arbeten med titlar som Assertionesjurispublid (Greifsw. 1701), Dc reservatis Imperatoris (Tiib. 1701), Lic. Georg Carocdi, Jur. Fac. Adj. demandatis sibt Grotianis de Jure belli padsque praelectionibus publice audiendis scripta ad Studiosos Gryph. invitatio (Greifsw. 1705), De suecorum in Pomeraniam citeriorem meritis (sannol. Greifsw. 1710), De usujuris naturalis in statu dvili (1708), Specimen introductions i notitiam Pomeraniae Suedae, hujus fines, statumpoliticum et ecclesiasticum et politicum, item divisiones summatim repraesentans (Greifsw. 1710) m.fl. Död 1730 eller 1732. Biederstedt, s. 38-40; Hdckermann i: ADB 4, s. 5—6. Född 1661 i Wollin, studier i Frankfurt/O. och Greifswald. Jur. lic. 1686, promotion 1693 och samma år extraordinarie juris professor, ordinarie 1696, assessor i konsistoriet 1699. Död 1714. Jöcher IV, sp. 204-205. I universitetsbiblioteket återfanns 1775 27 av hans skrifter; av mera statsrättsligt innehåll De utilitatepraesentiae Prindpum in Comitiis Imperii (1702), De Capitulatione imperatoria ex suffragiis omniumOrdinum concipienda &deperpetua eiusforma (1703) samt De Coronatione Imperatoria (1711). Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorum II, s. 517-518. ■♦90 Seth, s. 97-89, 123 (fn. 61). 487 488 489
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=