83 ett inte närmare bestämt kompendiumav Goldast von under 1658 gav Fritz föreläsningar i ämnet, denna gång under utnyttjande av statsrättsligt källmaterial, ad actos pnblicos. Ett offentligrättsligt inslag i sin undervisning hade även extraordinarien Heinrich Michaelis som 1654 avhandlade Christoph Besolds politisk-staträttsliga tankard^° För tiden före det svenska maktövertagandet bör också juris professorn Matthias Stephani beaktas, som i verket Tractatus de iurisdictione (1606, med vidare uppl. 1610/11, 1623) gav en systematisk framställning av den tysk-romerska statsrätten; hans favorisering av territorialfurstarnas rättigheter på kejsarmaktens bekostnad framgår av arbetet Discursus Academici exJure Pablico (1624/25)d®* Den ovannämnda fjärde professuren förblev obesatt intill dess den svenska centralregeringen på allvar börjat intressera sig för den tidigare professorn vid universitetet, David Mevius’, förtjänster och erbjudit honomdet inflytelserika uppdraget som vicepresident vid Tribunalet i Wismar. Mevius accepterade uppdraget på villkor att han tilldelades den vakanta lärostolen och gavs rätt att själv bestämma sin ställföreträdare vid fakulteten under ämbetstiden i Wismar. Kronan antog betingelserna men fakulteten satte sig till motvärn intill dess en kompromiss ingicks, vilken bestod i att Heinrich Michaelis - av fakulteten redan nominerad till professuren - intog Mevius’ plats. När Michaelis 1655 lämnade sin tjänst, öppnades vägen för ett drama med både personliga och vetenskapliga motsättningar somingredienser. Mevius hade till Michaelis’ efterträdare utsett Konrad Friedlieb,"**^^ vars tidigare insatser vid fakulteten varit föremål för meningsmotsättningar. De bakomliggande skälen till detta val är höljda i dunkel: möjligheterna finns att Mevius inte fått full klarhet i vad somtidigare förekommit runt Friedliebs person eller så åtnjöt Friedlieb protektion från högre ort. Av den hägrande juridiska professuren blev det denna gång intet. Friedlieb hänvisades 1666 till lärostolen i vältalighet och historia för att tre år senare genomivrigt intrigerande lyckas att inte bara utnämnas till fjärde juris professor utan dessutom utverka tillstånd att därjämte få behålla lärostolen i den filosofiska fakulteten. Tillsättningen skedde med uttrycklig hänvisning till kunglig nåd mot universitetets klart demonstrerade vilja och i strid med akademins privilegier i utnämningsärenden. Orsaken till stridigheterna står sannolikt att finna inte bara i det somi arkivOmGoldast och hans förbindelse med jurist- och humanistkretsarna i Strassburg, Heidelberg och Frankfurt, se t.ex. Stollcis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 132-133. Kosegarten I, s. 257; omResold och hans verk, se vidare Stollcis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 121-122. Av de sammanlagt åtta verken i universitetsbiblioteket med Michaelis somupphovsman, samtliga med juridiskt innehåll, rör ett politisk filosofi: De Maiestatc (1651). Dähnert, Academiae Grypheswaldensis Catalogo auctorumII (1775), s. 108. Stollcis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 161,216. UAG, Stettiner Bestand vol. 90: brev K.M:t t. N. Lillieström (universitetskurator 16491657)31/3 1653. Ang. stridigheterna runt Friedlieb, se Nilsén, s. 30-48; Seth, s. 70-71. Hainiinsfeld."^^^ Också 479 480 481 483
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=