80 författningen för kungariket och hertigdömena (1862—1863) och, somsitt sista arbete, över Juligrundloven från år 1866 (1867-1868).-°° Han efterlämnade ett fullständigt manuskript till den sista föreläsningsserien, och Goos och Nellemann, som gav ut »Den danske Statsforfatningsret, I-II» (1869; XXI+324 s. och VIII+375 s.; 8:o), nöjde sig med att tillfoga några noter med hänvisningar till nyare lagstiftning. Hoicks statsförfattningsrätt, sominleds av en utförlig »Historisk Oversigt» (s. 3-92), är i övrigt till dispositionen likadan som Larsens föreläsningar över Junigrundloven, men betydligt utförligare. Det första bandet behandlar statsterritoriet och kungens rättigheter, det andra bandet rättsområdets övriga delar från och med riksdagen. Juligrundloven av år 1866, som förstärkte kungens maktställning på riksdagens bekostnad, mottogs med blandade känslor på nationalliberalt håll, och Danmark hamnade på 1870-talet i en inrikespolitisk kris, som varade århundradet ut. I kampen mellan hojre, som innehade regeringsmakten, och venstre använde sig oppositionen av Hoicks framställning i synnerhet på 1880-talet som en motvikt till Matzens ohöljt hojresinnade statsrättsliga arbeten. Hoick har fått postumt stämpeln »nationalliberal», och hans utgivare Nellemann frånkände honom all auktoritet inomförfattningsrätten, men Dahl har betecknat Hoicks framställning av Juligrundloven som det »fuldsta:ndig objektive og upolitiske Va:rk».°°° 201 1.8.3. Frånpolitirätt till förvaltningsrätt Trots att begreppet ’statsforvaltningsret’ nämns i dansk rättsvetenskap redan på 1820-talet och trots att förv^altningsrätten har betydelse för systematiken i både Larsens och Benzon-Buchwalds framställningar på 1840-talet, fick den som ett särskilt rättsområde sina legala grundvalar först genom Junigrundloven, som inskärpte förvaltningens lagbundenhet och lade förvaltningen under domstolarnas kontroll. Under enväldets tid var däremot förvaltningen och rättsskipningen helt oberoende av varandra,^°^ och också därför var den äldre benämningen ’politiret’ den adekvata beteckningen för detta rättsområde. Kolderup-Rosenvinges »Grundrids af den danske Politiret. Til Brug ved Forelaosninger» (1825; [II]+140 s.; 8:o; 2. Udg. 1828), den första i sitt slag i dansk rättsvetenskaplig litteratur, hör till de arbeten, som inspirerats av examensreformen 1821.2°-^ Författaren betraktade sitt ämne närmast som en del av förHoick I, s. IV och XI f. Hoick I, s. XIII. Se Dahl, s. 184 t. 200 202 Se t.ex. Bornemann V, s. 24 f.; »... 0vrighederne og Domstolene maae d.2nne to Classer af 203 Autoriteter, der i intet Tilfzlde kunde hlive hverandre subordinerede.» Kolderup-Rosenvinge, Politiret, Fortale.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=