73 talet hade varit en period av tillfällig avmattning i den danska rättsvetenskapen. - J. H. Mundt, senare utgivare av UfR (nedan 1.13.2.), gav .år 1865 ut en enligt författaren av kriget försenad monografi »Om Dommes og Kjendelsers Retskraft» ([IV] + 146 s.; 8:o). 174 1.7.2. Straffprocessen Orsteds senare bidrag till speciellt straffprocessens utveckling begränsade sig till några artiklar, av vilka man kan nämna ställningstagandet i juryfrågan »Er det uretfa:rdigt, at criminelle Sager paakjendes af retsla:rde Dommere?» (1821; JT 3,1, s. 1—32) och »Omnodvendig Appel i criminelle Sager» (1831; AfRVI, s. 285-318). I Tyskland offentliggjordes hans »Ueber das Nothrecht als ein einflul^reiches Prinzip in die Strafrechtspflege» (1822; Neues Archiv des Criminalrechts, V,3, s. 345-374 och 625-677). Larsens 1844-1846 hållna och 1857 tryckta »Forela^sninger over Den danske Criminalproces» (»Samlede Skrifter III,2», s. 1-299), somvar den första systematiska framställningen av detta rättsområde efter Norregaard, förblev också periodens enda översikt över ämnet. Även denna föreläsningsserie byggde på Orsteds skrifter. I motsats till civilprocessen var straffprocessen ett mycket omtyckt område för specialundersökningar. Bangs doktorsdissertation dryftade den inkvisitoriska processen, »De ordinaria forma inquisitionis criminalis speciali patria: legum habito respectu» (1820; VIII+146 s.). Trots rubriken och trots att temat var aktuellt i Danmark efter reformen år 1819, behandlade endast en bråkdel av dissertationen (s. 74-116) dansk rätt.’^^ Scheels militära bakgrund inverkade på valet av tema i licentiatavhandlingen »De limitibus inter civilem iurisdictionem et militaremexercitui terrestri demandatam secundum ius patriumdissertatio, I» (1828; [II]+190 s.; 8:o). Hans doktorsavhandling »De publicis actionibus et inquisitionibus in causis poenalibus ex pra:ceptis juris Danici et Norvegici, tam antiqui quamhodierni, nec non ex aliis legibus» (1836; [II] + 151 s.) var en rättsjämförande och rättshistorisk framställning av åklagarmyndigheten. Gällande dansk och norsk rätt kom fram först på slutet av arbetet (s. 110—151). Aven Halls licentiatavhandling om indiciebeviset »De indieiis eorumqve vi ad probationemin causis poenalibus efficiendam» (1840; XII+161 s.; 8:o) byggde till stor del på främmande rätt. Författaren propagerade för den fria bevisteorins upptagande i lagstiftningen, och avhandlingen innehåll också ett färdigt förslag Recension med talrika kritiska detaljanmärkningar av H. B. Halkier i TfRv.vsen 1865, s. 169-229. Tamm, Retsvidenskaben, s. 147. Omdissertationens inneh.åll, se närmare Tamm, Retsvidenskaben, s. 147.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=