69 1.7. Processrätten Processrättslagstiftningen förblev i stort sett oförändrad under perioden, och rättegången både i civil- och brc)ttmål baserade sig fortfarande på DL:s 1. Bog. I motsats till den allmänna utvecklingen i Europa införde man den inkvisitoriska processen i brottmål i Danmark år 1819. Domaren fick rätt till hemliga förundersökningsförhör, och häkte fick användas sompåtryckningsmedel mot den anklagade — först efter denna utvidgning av domstolens befogenheter avskaffades den legala tortyren år 1837 (se även del I, s. 343). Junigrundloven 1849 innehöll en mängd reformprinciper på processrättens område (åtskillnaden mellan rättsskipning och förvaltning, domarnas oavhängighet, rättegångens muntlighet och offentlighet, införande av jurysystemet i brottmål), men dessa ledde inte till lagstiftningsåtgärder före år 1870. Reformerna begränsade sig till en friare bevisprövning (redan 1841), till att Hojesterets domskäl blev offentliga (1856) och till vissa förändringar i domstolsorganisationen (1861 och 1863).'^' Trots att DL inte gjorde någon egentlig skillnad mellan civil- och brottmål, drog man i den rättsvetenskapliga litteraturen en gräns mellan civilprocessen och straffprocessen. 1.7.1. Civilprocessen 0rsteds ställning inom processrätten var lika dominerande som inom civiloch straffrätten, och också på detta rättsområde blev det efterföljarnas uppgift att sammanfatta hans spridda undersökningar till ett system. 0rsted hade redan under 1800-talets första decenniumpropagerat för en fri bevisprövning (se del I, s. 339 f.), och det var denna bevislära somslutligen delvis kodifierades år 1841.'^- Av 0rsteds egna senare arbeten på processrättens område bör framhållas »Udforlig Fremstilling af La:ren omParters Eed efter den dansk-norske Lovgivning, provet efter almindelige Grundsa:tninger og sammenlignet med fremmede Love» (1815; »Eunomia I», s. 146-336), »Udforlig Fremstilling af Lxren omVidnebeviset efter de dansk og norske Love, sammenholdte saavel med fremmede Love, som med almindelige Lovgivnings Grunds^etninger» (1822; »Eunomia IV», s. 165-766), som0rsted själv betecknade som en av sina viktigaste avhandlingar,’^-’ och den civilprocessrättsliga »Udforlig Fremstilling af La:ren om egen Tilstaaelses juridiske Virkning i civile Retstretter» (1819; »Eunomia III», s. 462-620), undersökningar som verkligen infriade rubrikernas löfte om utförlighet. 0rsted, som redan av familjeskäl upprätthöll nära kontakter med Norge, följde också med den norska processrättens utveckling och skrev redan år 1815 en »Kritisk Anmeldelse af Skriftet ’Hvilken Procesmaade i Hoiesteret, den skriftlige eller mundtiige, opfylder bedst Fornuftens Se närmare Tamm /, s. 234 och 267 ff. TammI, s. 234. 0rsted, Mit Liv, .s. 201.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=