68 samma förord omlagtolkningens principer (se III 1.5.5.) en häftig polemik mot 0rsted. Av senare specialundersökningar kan nämnas C. V. Schonbergs omfattande »OmTilregnelse og forbryderisk Skyld, en Udvikling af Grundsa:tninger for Criminalvidenskaben» (1850; XVI+319 s.; 8;o). Behovet av en totalreformav straffrätten tog sig uttryck i den originelleJ. Jorgensen-Jomtous »Udkast til en Criminallov» (1848; [28] +XXVII + 150 s.; 8:o), somdock närmast kan betecknas somen kuriositet. Intresset för frågan omdet berättigade i dödsstraffet ökade kraftigt under perioden (jfr del I, s. 319 ff.). Den landsförviste P. A. Heiberg gav år 1820 i Kristiania ut »Om Dodsstraffene» (se 2.5.). FörutomOrsteds ovan nämnda recension kan vidare nämnas Hs. P. Giessings »OmDeportationscolonier og Dodsstraffe tilligemed en historisk Fremstilling af den forste danske Sydhavshvalfangerexpedition» (1841; XIII+165 s.; 8:o), C. C. V. Nyholms »Dödsstraffen efter almindelige Lovgivningsgrundsxtninger og Dansk Ret» (1858; 56 s.; 8:o), Pt. Schorrings »De nyeste Undersogelser omDödsstraffen» (TfRva;sen 1865, s. 230-273; även publicerat som särtryck) och Edv. Fallesens »Om Dödsstraffens Afskaffelse. Tale holdt i Rigsdagen» (1865; 16 s.; 8;o). Av de i Danmark utgivna skrifterna om detta ämne var Giessings undersökning den mest betydande, trots den något excentriska rubriken och trots att boken även innehöll en geografisk framställning av Nicobaröarna (s. 106-141). Författaren förklarade dock bokens innehåll med att han ansåg det önskvärt att ersätta dödsstraffet med deportering, varvid man kunde tänka sig att anlägga en »Forbrydercolonie» på de till Danmark hörande Nicobarerna.*-'*^ England förklarades vara ett föregångsland, då det gällde att »combinere mercantile Interesser med Forbrydelsers Afstraffelse», men författaren betonade, att »Forbryderens moralske Forbedring» ingalunda kunde anses vara oförenlig med deportationsstraffet. Intresset för en reformav frihetsstraffet var däremot mindre i Danmark. En aktiv förespråkare för det progressiva fängelsesystemet var Frederik Bruun, som själv verkade även som fängelsedirektör. I »Om Fuldbyrdelse af Strafarbeide» (1867; VII+176 s.; 8:o) klagade Bruun över, att ingen hade skrivit om frihetsstraffsystemets förbättrande under de senaste årtiondena med undantag av Nyholm, som publicerat en artikel omfrågan i »Tidsskrift for Retsva;sen». Bruun ville med skriften vända sig till allmänheten, då hans förslag till justitieministeriet väckt föga genklang där.’^° Skriften blev väl mottagen, och den publicerades i tvsk översättning i »Blätter fur Gefängniskunde» åren 1868—1869. 159 Giessing, s. VII ff. Giessing, s. V. Fr. Bruun, Forord. I5S
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=