61 ArveF är Normanns doktorsavhandling »De iure representationis secundum ius patriumtamantiquamquamhodiernum» (1828; VIII+144 s.; 8:o), somkritiskt, men dock till grundtonen positivt’^° recenserades av Larsen (»Samlede Skrifter II, 3», s. 271-324). Vidare kan nämnas den som ung avlidne Johannes Wilhelm Molls år 1820 av universitetet prisbelönta skrift »Forsog c')ver Fruentimmers jus testandi, efter Fa:drelandets azldre och nyere Love» (153 s.; tryckt i Molls »EfterladteJuridiske Forsog»; 1827), ett arbete somär intressant främst på grund av författarens åsikter om rättens historiska och nationella ursprung (se III 1.2.2.). 1.5. övrigprivaträtt Det femdelade pandekträttssystemet omfattade inte hela privaträtten, inte ens hela civilrätten, efter införandet av den nya gränsdragningen mellan privaträtt och offentlig rätt, utan viktiga privaträttsliga områden såsomhandelsrätten och sjörätten hamnade utanför systemet eller stod delvis på gränsen mellan privaträtten och den offentliga rätten; detta gällde i synnerhet näringslagstiftningen före införandet av näringsfriheten. Handelsrättsliga arbeten med vetenskapliga ambitioner saknas i stort sett. Somett sådant kunde man dock beteckna Arthur Hindenburgs »Haandbog i den danske Vexelret» (1860; X+167+73 s.; 8:o), där det även praktiska syftet framgår av den omfattande bilagan med domar i växelmål. Växelrättsliga problem hade tidigare behandlats i De AhlefeldtLaurvigs doktorsdissertation »De cambi trassati indole et vi secumdum leges Danicas, Borussicas, Gallicas aliasque plures» (1836; [IIJ+115. s.; 8;o), som främst bygger, liksom författarens licentiatavhandling, på en rättsjämförelse. Ludvig Ct^nrad Neckelmann publicerade ett par år senare på eget förlag en enligt förordet »fornemmelig til Handelsstandens Tarv» avsett vägledning »Om Vexler. En Fremstilling af den danske Lovgivning, ledsaget af Bestemmelser og Usanser fra Udlandet» (1838; VIII +38 s.; 8:o). Ett praktiskt inriktat sjörättsligt arbete är »Bema.*rkninger ved enkelte Artikler af Lovens fjerde Bog» (1838; VII+495 s.; 8:o) av P. Sehjonning, som var justitiarius i Köpenhamns Soret. Det sjörättsliga huvudarbetet är emellertid Grams »Den Private Soret efter Dansk Lovgivning» (1851; XII+596 s.; 8:o), i vilket författaren delade upp de »Normer, som ordne Sofartsforholdene» på folkrätten, förvaltningsrätten och privaträtten, och därigenom fick tre rättsområden, »den internationale, den offentlige og den private 5'0?'et».'^' Kraven på näringsfrihet ställdes allt kraftigare redan under enväldets tid. Ett rättsvetenskapligt präglat arbete om denna fråga var professorn i nationalekonomi Adolph Frederik Bergsoes »OmLaugsva;sen og Narringsfrihed med speSe Larsen 11, 3, s. 27\ t. Gram, Soret, s. 1. 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=