60 Redan år 1846 gav Christian William Schenberg ut »Den nye danske Arvelov. En Afhandling» ([II]+75 s.; 8;o) med en häftig kritik av den nya lagen. Algreen-Ussings »Haandbog i den danske Arveret» (1855; XXIV+320 s.) är dock den första omfattande helhetsframställningen av den nya arvsrätten, och den kunde redan därför inte bygga på 0rsteds skrifter i samma grad somförtattarens tidigare arbeten. Inledningen kan noteras, därför att Algreen-Ussing här helt tog avstånd från en naturrättslig arvsrätt och också från försöket att hitta de »Hovedsynspunkter», på vilka den danska lagstiftningen baserade sig. Hurtigkarl och 0rsted hade enligt honom tidigare gjort sig skyldiga till ett sådant »ligesaa frugteslost sommislykket Forsog, som ... heller ikke i practisk Henseende er af nogen Interesse». Algreen-Ussing påpekade, att »til forskjellige Tider forskjellige Retsanskuelser gjort sig gjeldende» och att t.ex. ArveF byggde på helt andra principer än DL.'--'’ Algreen-Ussings »Arveret» skall helt ha förlorat sin betydelse, då Bornemanns »Föredrag over den danske Arveret» (»Samlede Skrifter II»; XIII+423 s.) kom ut år 1864.'-^ Bornemann hade hållit föreläsningar över arvsrätten redan 1840-1841, av vilka utgivarna bifogade ett par avsnitt (s. 381-423) på grund av »disse exegetiske Udviklingers videnskabelige Betydning».’-^ Själva texten byggde på föreläsningar hållna 1850-1851, och trots att Bornemann genom marginalanteckningar visat sig senare ha ändrat mening på vissa punkter, ansåg sig utgivarna tvungna att hålla sig till den ursprungliga texten.’-^ Arvsrättenvar det enda civilrättsliga område Bornemann intresserade sig för, kanske på grund av att hegelianen Eduard Cans hade gjort sig känd somförfattare av en arvsrättens »världshistoria».'^9 Bornemann hade själv givit ut »To Afhandlinger om den danske Arveret» (Univ. progr.; 1851; 48 s.; 4:o), bestående av »Om Arvnngers Ret at tiltra^de Boet uden Skifterettens Mellemkomst, og omTiltrxdelsens Virkninger med Hensyn til deres Forhold til Creditorer og Legatarier» (s. 1-27) samt »OmTestamentets Ugyldighed» (s. 29—48). Kalls licentiatavhandling var arvsrättslig, »Observ^ationes de fideicommissis familiarumDanicis» (1819; VIII +247 s.; 8:o), och även NorbomPetersen blev licentiat på en rättsjämförande arvsrättslig dissertation »De collatione bonorum, ad heredes ab intestato restricta, secumdum ius Romanum et patrium» (1825; VIII+287 s.; 8:o). Den mest betydande monografin från tiden före Schonberg, s. 29, konstaterade bl.a., att såväl DL som ALR, Code civil, 1734 års lag och det svenska civillagförslaget utmärkte sig »ved en rigtigere Blik for Familieforholdets Vxsen end den nve danske Arvelov». Algreen-Ussing, Arveret, s. 1 f. Dahl, s. 178. Bornemann II, s. VII f. Bornemann II, s. V ff. Av det fyrdelade verket kom dock endast två delar ut: »Das römische Erbrecht, I-II» (1824-1825). 128
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=