59 (ursprungligen slavarna) med familjen (1877) av Scheels framställning. bortlämnades i den andra upplagan 116 117 Scheel uppgav, att »Familieretten» nog kunde »vxre tjenlig for dem, somved Studium ville stette sig ind i vor Retskyndighed», men att den också »for en stor Deel er beregnet paa practisk Brug».ii^ Det massiva verket (734 textsidor) var uppenbarligen mera en handbok än en lärobok, och det användes tydligen inte i den akademiska undervisningen; Larsens familjerättsföreläsningar kom somnämnts ut i en andra upplaga år 1864. Gramgav år 1868 ut »Forelzesninger over den danske Familieret» (XII+356 s.; 8;o), där han betonade, att verket var en kortfattad lärobok och ingen handbok; en sådan var onödig, då det redan fanns ett »saa fortrinligt Vserk» som Scheels »Familieretten». Gram angav Scheels handbok och 0rsteds skrifter som sina viktigaste källor.'Däremot nämndes inte Larsens »Familieret», sominte heller en enda gång förekommer i noterna. Gramciterade också i »Familieret» även norsk litteratur. Gram hade på familjerättens område tidigare givit ut ett universitetsprogram »Om .^gtepagter efter dansk Ret» (1863; 56 s.; 4:o). I övrigt kan man nämna Garl Fr. Normanns digra licentiatavhandling om legitimering av utomäktenskapliga barn »De legitimatione secundum ius patrium tam antiquam quam hodiernum» (1823; X+277 s.; 8:o). Avhandlingen innehöll många fel enligt Orsted, men den var en viktig källa ännu i Scheels »Familieretten». 1.4.7. Arvsrätten Arvsrätten undergick innehållsmässigt en fullständig revision år 1845, då den främst av Orsted skrivna Arveforordningen ersatte DL 5-2. ArveF införde den redan i svensk medeltidsrätt kända parentelprincipen och utvidgade kvinnors arvsrätt; fullständig jämlikhet mellan män och kvinnor infördes dock först år 1857.'‘“ Genom ArveF blev Orsteds och Algreen-Ussings framställningar av sakrätten med ett slag föråldrade, och detta gäller också Larsens 1841—1842 hållna arvsrättsföreläsningar, som även de anslöt sig till Hurtigkarls system.*-^ Det kan därför betraktas som ett utslag av pietet, att även denna föreläsningsserie gavs ut i författarens »Samlede Skrifter» (II, 3; 1859; s. 165-268). Se Björne, Nordische, s. 154. "7 Dahl. s. 175 f. Schcel, Personret II, s. V+. Gram, Familieret, Fortale. '70 Gram, Familieret, s. 48 not 1 och s. 49 not 1 (Colletts »Familieret»), s. 51 not 1 (Schweigaard). '7' 0rstcd, Haandbog II, s. 279 ft.; se .aven Qllgaard, s. 132 ff.; Schecl, Personret II, s. 437 ff. '77 Se närmare Tamm1, s. 240. '77 Se Larsen 11,3, s. 166. 1 16 1 18
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=