58 reglerna omsocietas för dansk rätt (se III 1.4.4.). Bang inledde med en även för tiden ovanligt underdånig hyllning till 0rsted: det skulle vara otacksamt av envar, sombefattade sig med gällande dansk rätt, omhan inte erkände, »at, om man end vil giore et specielt Retsforhold til Gjenstand for sin Undersogelse, som ikke sasregent er omhandlet i ... 0rsteds Skrifter, saa frembyde disse dog altid en Masngde treffende Bema^rkninger, der kunne og bor tiene til Veiledning».*'- David Seidelin disputerade år 1820 för doktorsgraden med en avhandling omborgensmannens rättigheter, då denne betalat gälden, »De juribus fidejussoris post solutionem, ab illo prxstitam, secundumrei naturamlegesque patrias» (VIII4-134 s.; 8;o). Andr. Laur. Casses doktorsdissertation »De damno ab animalibus dato, ex pr^ceptis juris Romani et Patrii, tam antiqui, quamhodierni» (1840; [II]-i-91 s.; 8:o) behandlade ansvaret för skador förorsakade av djur. Rättsjämförelsens och rättshistoriens betydelse i den traditionella dissertationen syntes redan i rubriken, och gällande dansk rätt fick förhållandevis knappt utrymme (s. 60-91). Evaldsens »Skyldnerens Mora, behandlet efter Sägens Natur og dansk Ret» (1870; [IV]+222 s.; 8:o) var liksom Aagesens och Ussings sakrättsliga monografier (se ovan) ett exempel på den konstruktiva riktningens tilltagande inflytande i Danmark (se del III)."^ 1.4.6. Familjerätten Avskiljandet av en särskild familjerätt hörde till de viktigaste punkterna i det nya pandekträttssystemet. Redan Hugo och Heise behandlade detta rättsområde efter förmögenhetsrätten, men först Savigny kom med en teoretisk motivering för den skarpa gränsdragningen mellan förmögenhets- och familjerätten: den sistnämnda innehöll ett etiskt element, som var helt främmande för de rent ekonomiska förhållandena. Larsens 1846-1847 hållna »Forelxsninger over den danske Familieret» (»Samlede Skrifter, II, 3», s. 1-163; 2. uppl. med titeln »Den danske Familieret» 1864) kom ut året före Scheels »Familieretten», men den har endast undantagsvis använts av denne.Larsen behandlade familjerätten i tre avsnitt: »OmvEgteskabet» (s. 5-92), »Om Retsforholdet imellem Fora;ldre og Born» (s. 92-132) och »OmV^ergemaal for dem, der ikke ere fuldmyndige» (s. 132-163). Scheel hade dessutomsomett sista avsnitt »Forholdet mellem Husbond og Tjenestefolk» (s. 706-734). Denna i sista hand på Aristoteles och naturrättssystemen, men också på DL återgående systematiska sammankoppling av tjänstefolket Bang,]! 16,1 (1829), s. 1. Retsvidenskaben, s. 191. ’*■* Se närmare Bjöiyie, Deutsche, s. 163 ff. Enda hänvisningen: Scheel, Personret II, s. 35 not 8. 112 115
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=