56 Algreen-Ussings »Lagren om Servituter og andre dermed beslsegtede Eiendomsbyrder efter de danske Love» (1836; XXVIII+479+VIII s.; 8;o) och Scheels »OmTilbageholdelsesretten efter de danske Love» (1839; VI +137 s.; 4:o), båda viktiga källor i det första bandet av Grams »Formueret».'®"* AlgreenUssing kallade på titelbladet anspråkslöst sitt arbete »En Haandbog for theoretiske og praktiske Jurister, Bygmestere og faste Eiendom-Besiddere i Kjobstederne og paa Landet», och i förordet sade han sig ha skrivit arbetet »med na:rmest Hensyn til praktisk Brugbarhed» och utelämnat allt som inte hade »nogen videre Nytte».'°5 Boken är emellertid en vetenskaplig framställning och ett pionjärarbete på ett i dansk rättsvetenskap tidigare i stort sett okänt område. Enligt Dahl är boken »ypperst» i Algreen-Ussings produktion och innehåller den av 0rsted efterlysta »skarpsindigheden», och även Tamm har betecknat undersökningen somAlgreen-Ussings bästa vetenskapliga arbete. Verket är ett undantag i dansk rättsvetenskap, såtillvida att författaren sade sig främst bygga på fransk doktrin (Pardessus, Toullier, Delvincourt, Duranton).'°^ - Scheels monografi är ett (ovanligt omfattande) universitetsprogram, i vilket, förutom utländsk litteratur, 0rsted naturligen var en framträdande auktoritet. Urminnes hävd behandlades i ett par kortare avhandlingar på 1820-talet: Chr. Fr. Holms »Ompr^escriptio immemorialis. Et Prisskrift» (1820; ursprungligen publicerad som artikel i JT 2,1, 1820, s. 135-243, med några anmärkningar av 0rsted) och Fr. W. Fr. De Ahlefeldt-Laurvägs licentiatdissertation »De prxscriptione immemoriali» (1821; VIII+197 s.; 8:o). H. R. E. Aagaard gav på 1860-talet ut »Thingla:snings-Institutionen og Protokollationsvxsenet» (1861; 260 s.; 8:o) och »OmHa:vd og Prajscription» (1868; 93 s.; 8:o). Enligt författaren kunde en rättshistorisk undersökning av »Ha;vd og Prescription» inte anses för överflödig, »daa de tilmed fortolkes paa een Maade ved Kjobenhavns men paa en anden ved Christiania Universitet, skjondt de ere enslydende i Danske og Norske Lov».*°8 Enligt en recensent var undersökningen »ikke uden en vis Interesse at lese», när man bortsåg från »den mildest talt en Smule besynderlige Form» och de häftiga angreppen på äldre författare, men arbetet gav också »Anledning til meget va:sentlige Indvendninger».'°‘^ Den på St. Croix i Danska Västindien som prokurator verkande Frederik Ferdinand Hansen var främst intresserad av panträttsliga problem. Av hans sammanlagt fyra småskrifter var de viktigaste »Over de Retssporgsmaale: om2den Prioritets Panthaver ipso jure, og uden at have betinget sig saadan, har Ret til at opstige i den udbe106 Se GramI, i synnerhet s. 445 ff. (Algreen-Ussing) och s. 660 ft. (Scheel). Algreen-Ussing, Servituter, s. VII. Dahl, s. 178; Tamm, Handbuch, s. 208. Algreen-Ussing, Servituter, s. VIII. Aagaard, s. 1. UfR 1868, s. 565 och 568. ic,s 106 108 109
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=