55 1852; »Samlede Skrifter, II, 1,» s. 235-504). Framställningen börjar ännu med en redogörelse för indelningen i »de legemlige og de ulegemlige Ting», den gamla romerskrättsliga skillnaden mellan res corporales — res incorporales, trots att Larsen själv betvivlade, »hvis man overhovedet vil admittere Begrebet om ulegemlige Ting».*^*^ Gram hade i sin ungdom utomlands studerat statsrätt, straffrätt och rättshistoria för bl.a. Robert von Mohl och Fleinrich Ahrens, men han är den enda av tidens danska rättsvetenskapsmän, somkan betecknas som en renodlad civilist. Grams lärare och stora förebild i hemlandet var Larsen, hans likställande av denne med 0rsted har fått Dahl att protestera.Grams huvudarbete är »Den danske Formueret» I (1855; 2. Udg. 1858; 713 s.), II, 1 (1860; 472 s.), II, 2 (1864; 974 s.; 8:o) och Register (1865). Den första delen behandlar »Lxren on den tinglige Retsforhold», II, 1 »Lxren om Fordringsretsforholdene eller de obligatoriske Retsforhold; Om Fordringsretsforholdene i Almindelighed» och II, 2 »de enkelte Fordringsretsforhold i Almindelighed». I det i oktober 1855 daterade förordet till den första delen framhöll Gram »Danmarks storste Lovkyndiges» Orsteds, men särskilt Larsens betydelse för arbetet. Gram skulle överhuvudtaget inte ha påbörjat sin »Formueret», om inte Larsen hade meddelat, att han inte hade tid att själv ge ut en sådan framställning. Gramtackade också Larsen för att han fritt hade fått använda dennes otrycktaföreläsningar, och en del avsnitt, t.ex. »Lteren omSkjoder» bygger »i det Hele taget» på Larsens text. Gram nämnde vidare Hallagers »litographerede Forelxsninger over den obligatoriske Ret» (se 2.3.4.) som en källa för framställningen av panträtten.I noterna till sakrätten hänvisade Gram också några gånger till förorstedsk litteratur'®' och någon enstaka gång till norska och tyska verk.'°® Även senare forskning har betonat Orsteds och Larsens inflytande på både systematiken och innehållet i Grams »Formueret», vilket arbete behärskade forskning, undervisning och rättspraxis, tills det slutligen ersattes av Henning Matzens och Julius Lassens läroböcker på 1880-talet.'0-^ Sakrättsliga rättsinstitut och problemvar föremålet för ett antal monografier, av vilka Aagesens och V. C. Ussings undersökningar i slutet av 1860-talet har nämnts ovan (1.4.2.). Av äldre sakrättsliga avhandlingar bör man framhålla Larsen 11,1, s. 237 f. Dahl, s. 179. GramI, F'ort.ilc til forste Udgave. GramI, s. 124 not 3 (Kofod Ancher), s. 193 not 2 (Brorson), s. 209 not 2 (Ostersen Vejle) och s. 358 not 1 (Stampe). GramI, s. 95 not 1 (Stahl, Rechts- und Staatslehre), s. 488 not 2 (Schweigaard, Den norske Proces I). 100 Dahl, s. 180; Tamm, Retsvidenskaben, s. 139. lO.t
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=