54 personrätt är indelad i kapitlen »Om Tilva;relsen som physisk Person i Almindelighed» (s. 136-141), »Om de naturlige Egenskaber og Omsta:ndigheder, der have en vigtig Indflydelse paa Personernes Retsforhold» (s. 142-168), »Om de civile Retsforhold, der have en vigtig Indflydelse paa Personernes Retsstilling» (s. 168-232) och »Omden physiske Persons Ophor». Då Larsen samtidigt använde begreppet ’rättssubjekt’,^*^ bildar hans personrätt ett övergångsskede mellan den traditionella status-läran och den nya personteorin (se närmare III 2.1.)- Scheels »Person- og Familie-Ret, fremstillet efter den danske Lovgivning. I. Personretten. II. Familieretten» (1859-1860; X+683 och XII +760 s.; 8:o) är två helt separata framställningar av de båda rättsområdena utan annan förenande länk än den gemensamma huvudtiteln. Personrätten var indelad i tre huvudavdelningar: 1. »Om Retsevnen og personlige Forhold, somhave en vigtig Indflydelse paa Retsstillingen» (s. 1—452), 2. »Almindelige personlige Rettigheder og Pligter» (s. 452-628) och 3. »Omjuridiske Personer» (s. 629-683). Personrätten baserade sig på föreläsningar, somScheel hade hållit på 1840-talet, men vissa delar hade helt omarbetats på grund av grundloven och annan nyare lagstiftning. Scheel ansåg själv, att mycket i hans framställning snarare hörde till den offentliga rätten eller till privaträttens allmänna läror.^5 Den andra avdelningen behandlar också t.ex. frågor somnäringsrätt (s. 485-600) och värnplikt (600-628). 1.4.4. Förmögenhetsrätt: sakrätten Även förmögenhetsrätten var ett nytt begrepp, som ersatte den tidigare, omfattande sakrätten, Tingsretten, vilken brukade indelas i Ret i Tingen, ius in re, och Ret til Tingen, ius ad rem. Även i detta fall rörde det sig till stor del om en ny terminologi,och man använde länge de gamla benämningarna parallellt med de nya.^^ Den största sakliga förändringen var, att man nu avskiljde arvsrätten, som tidigare betraktats som ett sätt att förvärva egendom och som ingick i Ret til Tingen, till ett eget rättsområde i slutet av systemet. Även på förmögenhetsrättens område var Larsen den förste, som skrev en framställning enligt den nya systematiken, »Den danske Tingenes Ret» (1849Larsen 11,1, s. 85 f. och 135. Scheel, Personret II, s. V. Se Savigny, Das Recht des Besitzes (1803), s. 26: »... wer nun das Sachenrecht iiberhaupt in jus in re und jus ad rem(obligationum) eintheilt, der wird dadurch von selbst genöthigt, den Besitz von allem jus in re zu trennen ...», och 6. uppl. (1837), s. 31: »... wer nun das Vermögensrecht iiberhaupt in Sachenrecht und Obligationenrecht eintheilt, der wird dadurch von selbst genöthigt, den Besitz von allem Sachenrecht zu trennen ...». Larsen 11,1, s. 87 f.; Kölderup-Rosenvinge, s. 19; Gram I, s. 15.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=