53 Anvendelse og Fortolkning» (1865; IV+136 s.) och »Om de private Retsforhold i Almindclighcd» (1865; [II]+68 s.). I respektive innehållsförteckningar betecknades den förstnämnda som »Den danske Privatrets almindelige Deel. Forste Afdelings andet Afsnit», den senare som »Tredic Afdeling». Aagesens »Bidrag til Laeren omOverdragelse af Eiendomsret og andre egentlige tinglige Rettigheder» (1866; 195 s.; 4:o), märkbar också på grund av några av de första hänvisningarna till Jhering och Windscheid i nordisk doktrin,kanväl räknas närmast till sakrätten, men Scheel beklagade i förordet till det andra bandet av sin »almindelige Deel», att han inte hade kunnat beakta Aagesens »va^rdifulde» monc:)grafi i sin framställning.Aagesens romanistiska åsikter väckte också motstånd. V. C. Ussing konstaterade i sin monografi »Om tinglige Rettigheders Overdragelse efter dansk Ret» (1869; 208 s.; 8:o), att Aagesens påståenden stod »for den va:sentligste Deel i fuldkommen Strid med, hvad der hidtil har Vtcret antaget baade i Theori og Praxis,» c^ch att det var förbluffande, att Aagesens framställning inte väckt någon debatt med undantag av anmärkningarna i Scheels förord.*^' Ussing hade skrivit sin bok just för att ta ställning till Aagesens åsikter, även om han medgav, att i praktiken »viser nu rigtignok Forskjellen mellem Prof. A.s og den hidtil antagne Mening sig ikke fuldt saa stor, somdet herefter skulde synes». 1.4.3. Personrätten Personrätten hade sin givna plats i Institutionesc'u'dningen personre-res-actiones, och både Orsteds »Haandbog» (I-III) och Algreen-Ussings »Personretten» framställde i enlighet med Flurtigkarls systemrättsområdet i sitt traditionella omfång, dvs. inklusive reglerna om äktenskap och förmynderskap samt de olika stånden enligt DL. Trots receptionen av det Hugo-FIeiseska systemet, som saknade en särskild personrätt, fortsatte man i Danmark att skilja personrätten från civilrättens allmänna läror, medan man däremot i enlighet med det tyska pandekträttssystemet ställde upp en särskild familjerätt, somsystematiskt fick sin plats efter förmögenhetsrätten. Första bandet av Larsens »Privatretlige Föredrag» (»Samlede Skrifter, 11,1») innehåller även dennes föreläsningar i personrätt (s. 133-234), tydligen hållna omedelbart efter föreläsningarna i de allmänna lärorna. Personrätten behandlar endast fysiska personer; beträffande de juridiska personerna hänvisas det till 0rsteds »Haandbog» och Bangs lärobok i romersk rätt (se 1.12.1.).'^^ Larsens Se t.ex. Aagcscn, s. 33 not “^0 S^checl II, s. V. V^. C. Ussing, s. 1. V^. C Ussing, s. 3. Larscn 11,1, s. 234.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=