52 ju var bokens avsikt. Kriegers »Grundlag» är en typisk »Grundril?» enligt tyska förebilder, en tryckt föreläsningsdisposition, som saknar egentlig text och består av en samling rubriker med lag- och litteraturhänvisningar; som sådan är den ovanligt omfattande. Krieger delade in de allmänna lärorna i fem avdelningar: 1. »Om den positive Rets Dannelse. Om de enkelte Retskilder, navnlig om Loven og Retssxdvanen», 2. »Om Retten, navnlig Lovgivningen betragtet som en Heelhed», 3. »Om Lovfortolkning», 4. »Om den retlige Personlighed» och 5. »OmRetsforholdene, deres Stiftelse og Ophor». Scheels sista storverk »Privatrettens almindelige Deel, fremstillet efter den danske Lovgivning. I. OmRetskilderne. II. OmRetsforholdene» (1865-1866; XIII-i-618 och XIII+375 s.; 8:o) är den mest omfattande framställningen av privaträttens allmänna läror i den nordiska 1800-talslitteraturen, trots att även Scheel separerade personrätten från den allmänna delen. Scheel hade även betänkligheter rörande de allmänna lärornas egentliga innehåll, och han medgav, att han behandlade en del frågor, somegentligen var gemensamma för hela rättssystemet eller somhörde till andra rättsområden.^^ Den första delen består av en inledning, »Almindelige Begreber om Ret» och fem kapitel: 1. »De enkelte Arter af Retskilder» (s. 13-212), 2. »Retsreglers Forskjellighed efter deres Virkekreds og Indholds Beskaffenhed» (s. 212-234), 3. »OmRetsreglernes Virkekreds i Tiden» (s. 234-366), 4. »Grarndserne imellem de for forskjellige Steder eller Personer gjarldende Retsreglers Virkekreds» (s. 366-513) och 5. »Fortolkning» (s. 513—618). Den andra delen innehåller kapitlen 1. »Retsforholdenes Natur og Vaesen» (s. 1-11), 2. »Retsforholdenes Tilblivelse og Undergång» (s. 11-139) och 3. »Beskyttelse for Retsforholdene» (s. 139-278); resten av bandet består av tillägg och rättelser till såväl författarens person- och familjerätt somden allmänna delen, sak- och källregister. Scheels betygande av sin generella tacksamhetsskuld till Orsted och Savigny har nämnts tidigare (se Inledning), och då det gäller de allmänna lärornas disposition, har inflytandet av den sistnämndes »System des heutigen Römischen Rechts» varit avgörande. Savignys huvudindelning »Rechtsquellen» och »Rechtsverhältnisse» upprepas av Scheel, somför den senare delen använde det av Fr. Chr. Bornemann introducerade begreppet »retsforhold».^^ Vidare är kapitelrubrikerna i den andra delen »Om Retsforholdene» ordagranna översättningar av motsvarande rubriker hos Savigny.Även innehållsmässigt är »Systems» betydelse somförebild uppenbar på många punkter (se III 1.-2.). Förutom Larsens, Kriegers och Scheels framställningar är litteraturen på de allmänna lärornas område mager. Gram gav ut ett par fragment »Om Loves Scheel I, s. 5; II, s. VII f. Tamm, Rctsvidenskaben, s. 141. **** Se Savigny I, Vorläufige Ubersicht des ganzcn ^’erks, Zwevtes Buch, Kap. I, III och I\’.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=