51 meinheit, die keiner versteht, weil ihr die Einbildung ins Besondere abgeht», å andra sidan »eine(r) pricipienlose(n) Besonderheit, die ihren Kopf anderswo als bei sich selber hat».^- - Även Schlegel talade i sin rättsencyklopedi om den nya tyska metoden att dela upp systemet i en allmän och en speciell del och att ge »den almindelige Deel en saadan Udvidelse, at den fremstiller foruden de fxlleds Grundsxtninger ogsaa de specielle (see t. Ex. Thibauts Systemdes Pandekten-Rechts) hvorfor den kan trxde i de saakaldte Institutioners Sted».*^^ Den första framställningen av civilrättens allmänna läror i Norden gavs ut i Sverige år 1844 (3.3.1.), men J. E. Larsen höll åren 1837-1838 föreläsningar över »Den danske Privatrets almindelige Deel», alltså redan ett par år innan det första bandet av Savignys berömda »System des heutigen Römischen Rechts» komut. Larsens framställning trycktes dock först år 1857 i »Samlede Skrifter, 11,1. Privatretlige Föredrag» (s. 1-131). Larsens allmänna del är inte så omfattande, eftersom han inledde den danska traditionen att framställa en särskild personrätt vid sidan av den allmänna delen. Den allmänna delen består av en inledning om skillnaden mellan privaträtt och offentlig rätt och privaträttens litteratur och systematik samt fyra kapitel: 1. »Om den danske Privatrets Kilder» (lagar, sedvanor inklusive rättspraxis, naturrätt och billighet, dansk rätts giltighet utanför det egentliga Danmark och användandet av främmande rätt i danska domstolar; s. 4-84), 2. »Om Ret i subjectiv Betydning, Retssubject og Retsobject i Almindelighed» (s. 84-90), 3. »Om Facta og Handlinger i Almindelighed» (s. 90-124) och 4. »Om Rettighedernes Erhvervelse, Udovelse, Ophor m. m.» (s. 124-131). Den allmänna delen skiljer sig från Hurtigkarls inledning redan därigenom, att den sistnämnda endast behandlar »Love» och »almindelige Sxtninger om ... Love og Lovkyndighed», dvs. i praktiken rättskällorna. Larsens allmänna del kan bäst karakteriseras genom påpekandet, att den redan på den första sidan har en hänvisning till Orsteds »Haandbog»; systematiken följer däremot tyska förebilder. Kriegers »Grundlag for Forelarsninger over den danske Privatrets almindelige Deel tildeels som Indledning til den danske Retsvidenskab» (1849-1850; Indhold+464 s.; 8:o) var den första tryckta framställningen av den danska privaträttens allmänna läror.^'^ Dahl betecknar boken som »et rent og skxrt Lovlexikonsskelet uden Spor af Kod og Blod»^'’ utan att samtidigt nämna, att detta Se närmare Björne, Deutsche, s. 265 ft. Schlegel, s. 71. Det kan nämnas, att boken har på titelbladet den senare i dansk juridisk litteratur ofta förekommande reservationen »Trykt som Haandskrift», ett påpekande, somju strängt taget gäller alla publikationer. OmKriegers bok, se Även Jorgensen, Krieger, s. 33 f. Dahl, s. 194. Jorgensen, Krieger, s. 34, bedömde arbetet betydligt positivare och berömde det bl.a. för de talrika hänvisningarna till norsk och svensk rätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=