44 1.4. Privaträtten: civilrätt 1.4.1. De sista Institutionessystemen Även privaträttsframställningarna befann sig i ett brytningsskede. Exegetiska kommentarer till DL hörde till en förgången tid. En försenad svala var det av herredfogeden Christian Elers Hertz utgivna verket »Bema^rkninger til den forste ... den sjette Bog af Kong Christian den Femtes danske Lov, hentede fra den senere Lovgivning, Collegi-Resolutioner og Skrivelser samt Lovkvndiges Skrifter, I—VI» och »Tilla:g» (1839—1842; sammanl. omkr. 2050 s.; 8:o). Den fullständiga titeln och beteckningen »samlede af» på titelbladet visar, att det var frågan om en materialsamling och inte om ett vetenskapligt arbete, vilket också betonades av Hertz själv.5- De traditionella omfattande Institutionessystemen, som behandlade civil-, straff- och processrätten i samma arbete, upphörde som en följd av den historiska skolans nya femdelade privaträttssystem, det s.k. pandekträttssystemet, och av den nya gränsdragningen mellan privaträtt och offentlig rätt, som förpassade straff- och processrätten till den offentliga rätten (se III 1.3.). I Danmark är Hurtigkarls åren 1813-1820 utkomna ofullbordade arbete (se del I, s. 169 f.) det sista Institutionessystemet. Trots att man var allmänt överens omverkets uppenbara brister, kom det att fungera som en grund för undervisningen i civil- och civilprocessrätt i såväl Danmark som i Norge i årtionden (se 1.6. och 2.6.), och den första delen utkomi ny upplaga så sent somår 1837. Många rättsvetenskapliga framställningar publicerades i form av kommentarer till Hurtigkarls verk. Detta var också fallet med hela periodens viktigaste arbete, 0rsteds »Haandbog over den danske og norske Lovkyndighed; med stadigt Hensyn til Hr. Etatsraad og Professor Hurtigkarls La;rebog, I-VI» (1822-1835; sammanl. omkr. 3.800 s.; 8:o; »Alphabetiskt Register til A. S. 0rsteds Haandbog» ... av C. G. Kriiger; 1843). 0rsted införde med sitt verk ett nytt begrepp i dansk rättsvetenskap: »Haandbog», en översättning av det tyska »Handbuch», enligt författaren »derved forstaaet et udforligt videnskabeligt System», somicke var avsett som en lärobok för den akademiska undervisningen, men »Fornemmeligen har Hensyn til Deres Tarv', som ville gaae videre frem i Videnskaben, eller somved deres praktiske Forretninger kunne onske at have et saadant Vxrk vid Haanden». Begreppet var så nytt, att 0rsted nämnde, att en del läsare missuppfattat det och trott, att verket var en kort framställning »lempet efter de Ulovkyndiges Tar\ ».53 Också vid uppdelningen i handböcker och läroböcker kom0rsted att bilda skola, och i slutet av 1830-talet talade man omHurtigkarls »ikke heldige Plan», somförsökte lösa den »maaskee i sig selv uoploselige Opgave, deels at tjene som Larrebog til Benyttelse af de academiske Docenter ved 5- Hertz I, Fortale. Orsted, Haandbog II, Fortale.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=