35 medräknat dissertationerna på latin, som i vetenskaplig kvalitet allt mera började motsvara moderna avhandlingar. Kvantitativt ligger litteraturens tyngdpunkt på slutet av 1850-talet och 1860-talet, redan på grund av det postuma utgivandet av tidigare verksamma rättsvetenskapsmäns skrifter. Trots den bristande specialiseringen inom Köpenhamnsfakulteten är den danska juridiska litteraturen så omfattande, att en uppdelning i rättsområden är meningsfull, egentligen nödvändig för överblickens skull. 1.2. Rättsencyklopedier Danska rättsencyklopedier hade utkommit redan på 1700-talet (del I, s. 150 men först ExamensF 1821 nämnde »Retsvidenskabens Encyklopardie» somett särskilt examensämne, och Schlegels framställning (1825; XVI+578 s.; 8:o) använder begreppet i bokens titel. Den omfattande titeln »Juridisk Encyclopa.’die tilligemed Udsigt over den romerske, kanoniske, longobardiske Lehns-Rets, tydske og andre vigtige fremmede Retters Historie samt Grundlinierne til de juridiske Discipliners Litterair-Historie og Angivelse af den fornodne Litteratur» gör ett något ålderdomligt intryck, men boken är fullt jämförbar med samtida tyska arbeten, somSchlegel kände väl till.^ ff.), Schlegels rättsencvklopedi hade en lång uppkomsthistoria. Författaren hänvisade till att boken byggde på föreläsningar, somhan hade hållit nästan årligen allt sedan 1798; han hade dock betydligt utvidgat föreläsningarna med anledning av ExamensF 1821. Liksomså många av tidens rättsencyklopedier vände sig Schlegels framställning till två målgrupper; nyblivna juris studerande samt färdiga jurister, »som efter fuldendte Studier vedblive at dyrke Lovkyndigheden med Lyst og Iver».^ Hugo var Schlegels stora auktoritet även i »Juridisk Encyclopa:die». Redan dispositionen bygger på Hugos bekanta tre frågor, som i Schlegels översättning lyder: »1. Hvad bor vsere Ret? 2. Hvad er gieldende Ret i Staten? 3. Hvorledes er det bleven til Ret? eller hvad har tilforn va:ret Ret?» Schlegels bok består därför efter inledningen av avsnitten »A. Omden almindelige Retsla;re og Lovgivnings Politik, somenhver positiv Rets Hovedfundament.», »B. Omden gjeldende positive Ret ...» och »C. Om Lovhistc^rien i Almindelighed, hvorimod Udsigt over den udvortes Lovhistorie vil forbindes med enhver positiv Ret der omhandles.» Boken avslutas av ett »Anhang», som i enlighet med traditionen sedan Thomasius behandlar »de Forkundskaber og Hielpe-DisciEn på rättsområden baserad framställning av 1800-talets danska rättsvetenskap har också använts tidigare; se Björuc, Nordische, s. 68 ff.; Tamm, Retsvidenskaben, s. 132 ff. ^ Se den långa litteraturförteckningen, Schlcgcl, s. 10-12. ^ Schlcgcl, s. III f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=