472 Platou, Fredrik Christian Stoud (1811-1891). Privat dimitterad student 1830, 1833 kopist i finansdepartementet. Jur. kand. vid univ. i Kristiania 1839. P. höll föreläsningar vid univ. 1842, lektor 1843, professor i lovkyndighed 1849. Assessor i Hoyesterett 1862, sorenskriver i Nes 1864, men fungerade flera gånger som e.o. hoyesterettsassessor. Konst, generalauditör 1873-1884, 1883 tillbaka till Hoyesterett som konst, assessor. Utnämnd till justitiarius i Kristiania Stiftoverretts andra avdelning 1880, övertog detta ämbete 1884. Medlem av många kommissioner och vetenskapliga sällskap. Hedersdr i Uppsala 1877. Skrifter: Brudstykker af Forela:sninger over den norske Tingsret (UfL 1861-). La:ren omHiEvd (särtr. av UfL). OmBesiddelse efter norsk Ret (1863; särtr. av UfL). Litteratur: Halvorsen IV, s. 464 f. NBL 11, s. 119-121 (Henry Ostlid). Posse, Johan August (1815-1865). Student i Uppsala 1832, jur. filos. ex. där 1835, s. å. e.o. kanslist i Handels- och finansexpeditionen, tre år senare e.o. amanuens vid Riksarkivet. Jur. kand. i Uppsala 1839, vice häradshövd. 1843. Förste amanuens i Riksarkivet 1852, aktuarie och chef för den administrativa avd. 1853. Riksdagsledamot 1853-1860, vid den första medl. av lagutskottet, led. av riddarhusdirektionen 1851-1861. Skrifter: Bidrag till svenska lagstiftningens historia från slutet av sextonde århundradet till stadfästelsen af 1734 års lag (1850). Utg. och red. av Väktaren, tidning för stat och kyrka (1853-1865). Litteratur: BL (N) 8, s. 257-260. SMK 6, s. 160 (L. Thornander). Almquist, s. 51 f. Qvist, Carl Immanuel (1827-1897). Fil. kand. 1850, fil. lic. vid Helsingfors univ. 1852. Medarb. och huvudred, för tidningen Viborg 1855-1860. Arbetade därefter också för andra liberala tidningar och verkade som affärsman, efter att ha gått i konkurs började han studera medicin i 40-års åldern och doktorerade 1873. T.f. stadsläkare i Helsingfors 1873, ordinarie 1878. Skrifter: De philosophiajuris Hegeliana (1852; fil. lic. diss.). Med. dr -avh. omkolera. En artikel omtr\'ckfriheten i JAlb. Litteratur: KE IV, s. 413 f. (B. Estlander). SE, s. 599 f. Raasloef, Harald Iver Andreas (1810-1893). Familjen flyttade till Altona 1813. Student från Soro akademi 1828, jur. kand. vid Köpenhamns univ. 1834. Volontär i kancelliet 1838, kanslisekreterare 1845, assessor i Köpenhamns kriminal- och politiret 1847, flyttad 1851 till den slesvigske overjustitskommission, senare appellationsrätten i Flensborg. Departementschef i ministeriet for Slesvig 1854, flera gånger minister (helstatsman, konserv'ativ), avskedad 1861. Justitsråd 1851, konferensråd 1854. Skrifter: Om Mundtlighedsprincipets Anvendelse i den criminelle Retspleie (1846; pamflett). Det slesvigske Sporgsmaal (1848; pamflett). Andra politiska skrifter. Litteratur: DBL 12, s. 549-551 (Helge Larsen). R.abenius, Lars Georg (1771-1846). Son till Olof R. Inskrevs 1783 vid Åbo akad. och 1788 vid Uppsala univ., där han blev fil. mag. 1791, jur. kand. 1792, jurisprud. oeconom et commerc. docent 1793, jur. lic. 1800, jur. dr 1810. E.o. kanslist 1792, ordinarie 1794 vid akademikonsistoriet i Uppsala. Juris prof. vid Uppsala univ. 1807-1837. Arb. ledamot av lagkommittén 1811-1814. Led. av Krigsvetenskapsakad. 1811 och av Lantbruksakad. 1812. Adlad 1834. Skrifter: Lärobok i svenska kamerallagfarenheten I-II (1825; 2. uppl. 1832). Lärobok
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=