29 skaplig litteratur.^^ Detta förlag gav dock inte ut juridik, somframför allt Chr. Tonsbergs Forlag specialiserade sig på. Redan Aschehougs hektograferade allmänna rättslära (1845) komut på detta förlag, som senare bekostade bl.a. P. J. Colletts familjerätt (1859) och Fr. Hallagers obligationsrätt (1859-1860). Även P. C. Lassons »Haandbog i Criminalretten. Den almindelige Deel» (1848) c^ch första bandet av »Den specielle Deel» (1849) kom ut på Tonsbergs förlag, medan den speciella delens andra band såldes i kommission av P. T. Mailings Forlags-Boghandel. Colletts efterlämnade personrätt (1865-1866) spreds också av en kommissionär, Jac. Dybwad. Johan Dahl, som var agent för Gyldendal, var förläggare för Schweigaards »Commentar over den Norske Criminallov» och J. Chr. Abersted för Fr. Brandts »Samling af mxrkelige Hojesteretsdomme». Boghandler P. J. Hoppe specialicerade sig på statsrätt och fungerade som förläggare för Stängs (1833) och Treschows (1834) kommentarer till Eidsvollgrunnloven och för Dunkers motskrift (1845) mot Gaarders »Fortolkning over Grundloven», somdäremot hade kommit ut på författarens egen bekostnad. Också ett par tidiga, kortlivade juridiska tidskrifter, »Juridiske Samlinger» (1826-1830) och »Norsk juridisk Tidsskrift» (1844-1846), gavs ut på utgivarnas eget förlag. Utgivarna av »Juridiske Samlinger» meddelade i tidskriftens sista del som orsak till upphörandet, att olika förläggare, som haft förlagsrätt mot att ombesörja tryckningskostnaderna, snabbt hade avskräckts och att det, trots att varken utgivarna eller skribenterna erhållit något honorar, hade visat sig omöjligt att åtstadkomma »noget Overskud, som kunde va:re Opmuntringfor nogen Forl^egger».*^^ — I Norge var Kristiania lika dominerande som förlagsort som Köpenhamn i Danmark: endast några enstaka arbeten, bl.a. Steenbuchs grundlagskommentar (1815), kom ut i Trondheim. I Sverige fanns det däremot inget klart centrum för den rättsvetenskapliga litteraturen. FörutomUppsala och Lund är Stockholmoch Örebro rätt vanliga tryckorter. Om man kan fästa tilltro vid uppgifterna på titelbladen, tycks svenska rättsvetenskapsmän endast undantagsvis ha hittat en förläggare. Fredrik Schrevelius’ tredelade civilrätt och hans civilprocess trycktes i Lund »uti Berlingska boktryckeriet, på Fr. Berlings förlag», medan en del andra arbeten, t.ex. E. S. Brings lilla civilrättsframställning från år 1817, endast uppges vara tryckta i Berlings boktryckeri. Knut Olivecronas »Ommakars giftorätt i bo» (1859) utkom i Stockholm på Albert Bonniers förlag, men övriga arbeten innehåller endast uppgifter om tryckeriet. Omdessa arbeten faktiskt utkompå författarnas eget förlag, kan redan detta förklara den svenska litteraturens ringa omfattning. I Finland utkom den juridiska litteraturen från och med 1830-talet i Helsingfors med J. C. Frenckell & Son som det helt dominerande tryckeriet. Pryser, s. 157. Juridiske Samlinj^cr 1829-1830, s. I f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=