451 Hallager, Georg Frederik (1816-1876). Född i Köpenhamn, kom 1827 till Bergen, där student 1833. Jur. kand. vid univ. i Kristiania 1837. Kopist i justitiedepartementet, 1839 advokatfullmektig. Lektor 1841, professor i lovkyndighed 1847. 1864 assessor i Hoyesterett, e.o. assessor flera gånger sedan 1848. Medlemav olika lagkommissioner. Medlem av Videnskabernes Selskab i Trondheim och av Videnskabsselskabet i Kristiania. Skrifter: Den Norske Ohligationsret I-II (1844-1846; 2. udg. 1859-1860, ny uppl. av L. M. B. Aubert 1879). Den Norske Arveret (1862; 2. udg. 1885). Den norske Soret (1867; 3. udg. 1881). Litteratur: Halvorsen II, s. 478-480. NBL 5, s. 256-258 (Helge Refsum). Hambro, Christian Freoerik (1823-1873). Student, privat dimitt., 1842, jur. kand. vid univ. i Kristiania 1851. Kopist i armedepartementet 1860, andre sekreterare i utrikeskabinettet 1862. 1865-1866 på specialuppdrag i Frankrike. Utnämnd 1871 till norsk och svensk vicekonsul i Newcastle; dog där. Skrifter: Det norske Consulatvx’sen (1859). Den privata sjörätten enligt svensk lagstiftning I-Il (1870). Litteratur: Halvorsen II, s. 493. Hamiltg)N, Gustae Axel Knut (1831-1913). Skolgång i Skara, student 1848, jur. kand. 1855, docent i juridik och nationalekonomi 1858, adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt sv. stats- och specialrätt 1859, allt vid Uppsala univ, där han 1859—1862 uppehöll professuren i nationalekonomi och finansrätt. Vice häradshövd. 1861, adj. medlem i Svea hovrätt 1862. Professor vid Lunds univ. 1862-1903, till 1900 i administrativrätt och nationalekonomi, därefter i speciell privaträtt. Universitetets rektor 1873-1874. Jur. hedersdr i Lund 1868. Medl. av olika kommittéer, t.ex. av växellagstiftningskommittén 1877-1878, anhängare av den akademiska skandinavismen; konservativ. Riksdagsledamot 1862-1863, medlemav stadsfullmäktige i Lund 1879-1888. Skrifter: Om politiska ekonomiens utveckling och begrepp (1859; doc. avh.). Om ägofrid efter svensk lag (1 859; specimen för adjunktur). Omarbetsklassen och arbetareföreningar (1865). Utg. av Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur (1866-1870). Litteratur: SBL 18, s. 117-119 (Gerhard Hafström). SMK 3, s. 276 (E. Sprinchorn). Hammarskjöi.d, Carl Gustaf (1838-1898). Skolgång i Linköping, student 1856, hovrättsex. 1863, jur. kand. 1865 vid Uppsala univ., där jur. hedersdr 1877 och fil. hedersdr 1893. Docent i nationalekonomi och finansrätt 1866, adjunkt i nationalekonomi, folkrätt och sv. stats- och specialrätt 1870, 1868-1877 långvariga professorsförordn. inom jur. fakulteten vid Uppsala univ.; utnämnd till prof. i nationalekonomi och finansrätt 1877. Ecklesiastikminister 1880-1888. Justitieråd fr. 1888. Talrika offentliga uppdrag, bl.a. stadsfullmäktig i Uppsala och Stockholm, ledamot av andra kammaren 1879-1881 och av första 1895-1897. Invald i Vetenskapsakad. 1855, i Lantbruksakad. 1890, hedersled. av Vitterhetsakad. 1897. Skrifter: Om lösdrifvare och deras behandling (1866). Om grundskatternas upphäfvande eller af lösen (1866). Om falsk angifvelse och ärekränkning (1875). Utg. en kommentar till 1862 års kommunallagar (1896). Litteratur: SBL 18, s. 171-174 (Einar Spinchorn). SMK 3, s. 290 f. (E. Sprinchorn). Hansen, Frederik Ferdinand (1794-1839). Stud. i Helsingör 1811, jur. kand. vid Köpenhamns univ. 1816. Prokurator vid över- och underrätterna på de dansk-västindiska öarna 1817, därefter gårdsägare i Tikjob Sogn. 30
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=