436 Skrifter: Tre artiklar i UfL. Litteratur: Finne-Gronn II, s. 4-6. Halvorsen I, s. 57. Annerstedt, Per Samuel Ludvig (1836-1904). Stud. i Uppsala 1856, fil. kand. o. fil. mag. 1860, jur. kand. 1863, vice häradshövd. 1865. Adjunkt i nationalekonomi, folkrätt och sv. statsrätt och specialrätt vid Uppsala univ. 1865, adjunkt i romersk rätt och sv. allmän lagfarenhet där 1870. 1871 inträdde A. i den nybildade Lagbyrån, som 1874 ombildades till Nya lagberedningen. Professor i kriminal- och processrätt i Uppsala från 1876. Revisionssekr. och byråchef för lagärenden i justitiedep. 1877, expeditionschef i samma dep. 1879-1883, justitieråd 1883. Led. av riksdagens första kammare 1890-1904, president i Kammarrätten 1892, ordförande i lagutskottet 1893-1896, justitieminister 1896-1901; genomdrev den s.k. Akarpslagen. Led. i olika kommittéer. Medlem av permanenta skiljedomstolen i Haag 1903. Jur. hedersdr i Uppsala 1877. A. var en ivrig anhängare av nordiskt samarbete och en av initiativtagarna till de nordiska juristmötena. Skrifter: OmJordstyckning (1865). OmStraffmätning (1869). Litteratur: SBL 2, s. 37-47 (E. T. Marks von Wurtemberg; G. Jacobson). SMK 1, s. 113 (G. Utterström). Aschehoug, Torkel Halvorsen (1822-1909). Skolgång i Fredrikshald 1835, student därifrån 1839, jur. kand. 1844 vid univ. i Kristiania. Studerade statistik och nationalekonomi, universitetsstipendiat 1846. Med ett statligt stipendiumföretog A. en vetenskaplig resa till England och Sverige, höll efter hemkomsten 1848 föreläsningar vid univ., s. å. konst, och 1849 ord. fullmektig samt 1852 byråchef i finansdepartementets expeditionskontor. Lektor i lovkyndighed 1852, professor 1862. 1851-1860 sekreterare för Selskabet for Norges Vel, medlem av dess direktion 1865-1870. I början av 1850-talet styrelsemedl. i Selskabet for Folkeoplysningens Fremme. Medlem av Det kgl. danske Selskab for Fxdrelandets Historie og Sprog och av svenska Vetenskapsakademien. Led. av stortinget från 1868. Medlem av många kungl. kommissioner. Fr.o.m. 1863 e.o. assessor i Hoyesterett. Representerade Norge vid otaliga kongresser och möten i utlandet, t. ex. i Wien 1857 och i Berlin 1863. Skrifter: Indledning til den norske Retsvidenskab (1845; anon.). Norges offentlige Ret I-IV(1866-1881). OmRetsforholdet mellem Naboeiendomme (1877). Medutg. av Nordisk Retsencyklopardi, 1.-4. h. (1879—1881). De norske Gommuners Retsforfatning for 1837 (1897). Socialokonomik I-IV (1903—1908). Litteratur: Halvorsen I, s. 122-126. NBL 1, s. 275-289 (Jac. S. Worm-Muller; Thv. Aarum). Assarsson, Pehr (1838-1894). Student vid Lunds univ. 1858, fil. kand. 1862, fil. dr 1865 där, jur. kand. 1866 och jur. dr 1877 i Uppsala, auskultant i Hovrätten över Skåne och Blekinge 1867, docent i allmän civilrätt vid Lunds univ. samt adjunkt i fäderneslandets allm. lagfarenhet 1868, prof. i kriminalrätt och romersk rätt, sedermera straffrätt och juridisk encyklopedi i Lund 1877, jur. hedersdr i Uppsala 1877. Skrifter: Om Spinozas statslära och dess förhållande till Hobbes’ och Rousseaus (1864; fil. dr avh.). Omskadestånd enligt Sveriges allmänna lag (1867). Svenska straffrättens allmänna del I (1879). Svensk process, straffprocess (Nordisk Retsencvklopdedi, Bd 4, 1879-1880). Litteratur: SBL 2, s. 404-406 (G. W. U. Kuylenstierna). SMK 1, s. 151 (G. Utterström).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=