403 kärlek för politiska diskussioner under juridikens täckmantel. Ställningstagandena till dödsstraffets berättigande var nog i första hand beroende av envars etiska och politiska övertygelse, och de rättsvetenskapliga eller filosofiska argumenten tillkomi efterhand för att underbygga en redan fastslagen åsikt. I Tyskland fanns det berömda exempel på att anhängare av dödsstraffet bland rättsvetenskapsmännen gick över till att bli dess motståndare (Feuerbach; Mittcrmaier),'--'’ men i nordisk doktrin tycks de juridiska sakskälen ha förklingat utan verkan. 4. Processrätt: bevisrättens utveckling 4.1. Inledning: lagstiftningen och europeisk doktrin Processrätten utvecklades kraftigt under den här behandlade perioden i alla de nordiska länderna antingen genom lagändringar eller, i synnerhet då det var frågan ombevisvärderingen, genomförändrad rättspraxis. Debatten omså gott som samtliga delar av den traditionella processrätten, nämligen domstolsorganisationen, rättegångsförfarandet och bevisrätten, var livlig både i den juridiska litteraturen och i tidningspressen i allmänhet. I synnerhet frågan omdomstolsorganisationens förnyande och ett ökat lekmannainflytande på rättsskipningen hade politiska aspekter, och kravet på införande av jury i brottmål fungerade åtminstone i Danmark och Norge också somen skiljelinje mellan liberaler och konservativa. Frågans politiska vikt framgår av att den danska Junigrundloven från år 1849 innehöll krav på införande av offentlighet och muntlighet i rättsskipningen samt jurysystemet i brottmål.' Övergången från den traditionella legala bevisteorin till en fri bevisprövning var såtillvida sammanhängande med jurysystemets införande, att en jury i allmänhet fick fälla utslaget i enlighet med sin övertygelse, dvs. efter en helt fri prövning av alla fakta. Något nödvändigt samband fanns dock inte, och man kunde mycket väl vara en anhängare av den fria bevisprövningen, men ändå motsätta sig jurysystemet eller lekmannadomare. Det är därför möjligt att skilja den mera politiska frågan om jurysystemets önskvärdhet och den mera juridiska frågan ombevisprövningen från varandra, och i detta avsnitt behandlas främst den sistnämnda frågan. I praktiken gick man under 1800-talet överallt i Norden stegvis över till en fri bevisprövning. Det bör också påpekas, att den äldre lagstiftningen inte var helt och hållet på den legala bevisteorins ståndpunkt, vars betydelse främst inskränktes till stadgandena om vittnesbeviset med dess krav på två ojäviga vittnens samstämmiga utlåtanden för fullt bevis (DL 1-13-1; RB 17:29). Lagarna Detta påpekades av hl.a. Sverdrup, s. 44 och Olivccro/ja, s. 155. ' Se Tamm /, s. 267. 27
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=