379 ännu så sent somi förordningen av 28.3.1845, i vilken det talades omatt egendom kunde besittas med »ufuldkommen Eiendom», och i lagen av 20.6.1850, som nämnde att äganderätten »ved Arvefarste og lignende Overdragelse» var »fordelt»; en mera ålderdomlig terminologi än i de av 0rsted åberopade tidigare stadgandena. Lärans kvarlevande i dansk doktrin även efter det allmänna avståndstagandet från naturrätten visar, att stadgandena i gällande rätt var avgörande för lärans fortlevnad, trots att man vanligen hellre följde (den utländska) doktrinens utveckling än beaktade de egna samhällsförhållandenas utveckling. Först i det skede, då läran om den delade äganderätten blivit helt obsolet jämfört med grannländernas doktrin, fann man det motiverat att avstå från den, och ännu Torp påpekade uttryckligen, att de ovan nämnda bestämmelserna från åren 1845 och 1850, som byggde på den äldre teorin, »na;ppe med Sikkerhed kunne paaberaabes for Lagren om Eiendomsrettens Deling», och att lagstiftningen inte utgjorde »nogen Hindring» för att förstå äganderätten på det numera somdet enda riktiga betraktade sättet. 164 3. Straffrätt: vedergällning, avskräckning, förbättring De nordiska ländernas strafflagstiftning förnyades radikalt under den här behandlade perioden, och det gamla, i första hand på dödsstraff och kroppsstraff baserade straffsystemet ersattes av ett nytt system, sombyggde på frihetsstraff. Norge fick en ny strafflag redan år 1842, medan Missgärnings- och Straffbalkarna i 1734 års lag ersattes av en ny strafflag i Sverige år 1864. Danmark avskaffade först år 1866 DL:s obsoleta 6. Bog genomden nya Straffeloven, men omfattande delreformer hade genomförts under 0rsteds ledning redan på 1830- och 1840-talcn. Endast i Finland lät helhetsreformen vänta på sig, bl därför att det politiska läget möjliggjorde förändringar i 1734 års lag först från och med 1860-talet. A andra sidan hade dödsstraffet avskaffats redan år 1826 genomkejsarens och storfurstens meddelande, att han i framtiden alltid tänkte tillämpa sin lagstadgade benådningsrätt med undantag för grövre politiska brott. Också i Finland reformerades straffrätten delvis redan på 1860-talet, bl.a. drog man upp riktlinjerna för ett nytt straffsystembaserat på frihetsstraff. .a. 3.1. Straffteorierna i allmänhet... Den europeiska straffrättsdoktrinen under förra delen av 1800-talet visar upp en blandning av kontinuitet och förnyelse. Upplysningens programmed krav på en rationell, effektiv straffrätt och ett humanare straffsystem fick allmänt erkännande, medan å andra sidan t.ex. sekulariserade vedergällningsläror (Kant) Torp, s. 122 f. 164
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=