369 ting, wid hwilkcn alldeles ingen inskränkning genom en annans särskildta rättighet är wäsendtlig».'Liksom Tengwall delade han äganderätten i två rättigheter: »1) Proprietas eller rättigheten till att förändra och föryttra tinget. 2) Ususfruetus, rättigheten att, med andras uteslutande, nyttja tinget och dess frukter».' Brings framställning innehöll dock också ett par mindre nyheter jämfört med den traditionella läran. Han påpekade »orimligheten» i definitionen av äganderätten som en rättighet till sakens substans med en hänvisning till Schellings substansbegrepp.Bring förklarade också äganderättens uppkomst på ett sätt, som, ehuru spekulativt, inte var helt överensstämmande med den naturrättsligateorin. Han knöt äganderätten till privaträttens utveckling. Trots att privaträtten var »äldre än historien, måste dock dess uppkomst af historien förklaras, eller med andra ord: i historien måste finnas spår af privaträttens uppkomst och utbildning». Med hänvisning till fransmannen Simon Linguets lära omstatens och privaträttens början ansåg Bring, att hela privaträtten härledde sig från en enda rättighet, äganderätten, somursprungligen inte var annat än besittningsrätt. Besittning, men inte besittningsrätt, kunde existera före privaträttens uppkomst, och besittningsrätten hade uppkommit först då, »när de, som redan med rätta eller, vilket är troligare, med orätta hade satt sig i besittning, funno sin fördel wid att stadga, att hwar och en skulle i fred och ro få besitta hwad honomtillfallit, och att den, som ville störa någon i hans besittning, skulle anses såsom allas fiende»."^ Bring fråntog därmed äganderätten dess naturrättsliga legitimation; i själva verket förnekade han möjligheten av en naturrättslig äganderaYf och påstod, att äganderätten var ett uttryck för och ett resultat av maktförhållandena i samhället. Med den av Tamm använda terminologin kan man därför säga, att Bring var en anhängare av legalteorierna i motsats till naturteorierna. Enligt Holmbergson var äganderätten »en för sig sjelf bestående rätt, eller en rättighet, att med andras uteslutande disponera öfver sin saks substance ... och kan vara tänkbar utan annan sakrätt»; han betonade dessutom, att äganderätten var »varaktig». Äganderätten var delbar, men olika delrättigheter nämndes inte. n.s Schrevelius’ utveckling av äganderättsbegreppet var den första övergången till den nya läran i nordisk rättsvetenskap och anmärkningsvärd också därigenom, att Schrevelius i detta fall inte i nämnvärd grad kunde stöda sig på sina Bring, s. 87 Bring, s.9\. Bring, s. 90 not Bring var liksom Schlvter vid denna tid en anhängare av Schellings filosofi; se Modcer, Schlvter, s. 96. "f- Bring, s. 89. Omdessa teorier, se närmare Tamm, Lovkvndighed, s. 122 f. Holmbergson II, s. 19. I i.t 1 lf> 1 18
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=