364 »Naar dette indrommes, opl0ser Tvisten, om Boet er en virkelig juridisk Person eller ikke, sig i en Ordstrid, thi alene for at kunne afgjore, omSa^tninger som de anforte kunne statueres eller ikke, vilde Sporgsmaalet have nogen Vigtighed.»^' Collett utvecklade läran omde offentliga juridiska personerna utöver Savignys framställning, då han liksomredan Orsted betonade, att staten bestod av en mängd juridiska personer somdet var skäl att skilja från varandra. Det var självklart, att staten framträdde »somjuridisk Person i Egenskab af Eiendomsbesidder. Kontrahent og Berettiget i de forskjellige Retninger». Man kunde vidare säga, at staten upplöste sig efter sina olika verksamhetsgrenar i en oändlig mängd juridiska personer med sina egna resurser. »Saaledes kan man tale omJustitsv^esenet, Toldvassenet, Postva^senet, Forsvarsv^esenet, Fyrvcesenet o. s. V. som sa^rskilte Personifikationer af de forskjellige Staatsformaal.» Indelningen i olika juridiska personer hade betydelse, inte endast för den enskilde, som kom »i Retsforhold til det Offentlige, men det er ogsaa ta:nkeligt, at de forskjellige Administrationsgrene, skjont lutter Underafdelinger af et almindeligt Helt, kunde geraade i retlige Kollisioner». T.ex. då det gällde fordringarna i ett konkursbo, hade tullväsendet förmånsrätt till tullavgifter och finansväsendet till skatter framför justitieväsendets rätt till böter. På samma sätt framträdde den kommunala verksamhetens olika grenar »som sxrskilte juridiske Personifikationer», t.ex. skol-, fattig- och vägväsendet, och åtskillnaden var mycket viktig, »efterdi de til de forskjellige 0iemed fornodne Midler tilveiebringes efter forskjellige Principer, og falde de forskjellige Individer tillåst».^- Collett skiljde alltså sist och slutligen inte mellan skatter och offentligrättsliga avgifter å ena sidan och privaträttsliga förmögenhetsförhållanden å den andra. Collett avslutade sin framställning med en indelning i juridiska personer och »juridiske Eenheder». Till de sistnämnda hörde stortinget och regeringen, men också »Begreber som en Familie, et JEzlxg, en Formand og hans Eftermand i en Eiendoms Besiddelse, en Samfundsklasse, en Kirkemenighed, en Folkeforsamling o. s. v.».^^ Även denna tanke fanns redan i 0rsteds framställning; Collett nämnde inte begreppets eventuella juridiska betydelse. Begreppet ’juridisk person’ dryftades inte i finländsk rättsvetenskap under perioden. Aven i detta fall inledde Savignys lära genombrottet för det nya personbegreppet i nordisk rättsvetenskap, men Bangs och Larsens ställningstaganden visar, att man hade följt med utvecklingen i tysk doktrin sedan 1820-talet. 0rsted representerade trots sitt missnöje ännu den traditionella statusläran, och först i Collett I, s. 89 f. Collett I, s. 88 f. « Collett I, s. 90.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=