359 mögenhctsrättsliga rättsförhållanden med uteslutande av familjerätten.Bang konstaterade också, att läran om juridiska personer inte endast hörde till privaträtten, utan också till den offentliga rätten. 0rstcd talade ännu år 1826 om moraliska personer.^’ I sin behandling av offentliga stiftelser i »Haandbogs» tredje del (1828) undvek han uppenbarligen begreppet och talade bara om »Indretninger», men redan i den fjärde delen (1831) kan man hitta termen »juridisk Person».0rsted tog så steget fullt ut i det sista bandet av »Haandbog»(1835) och talade om »saakaldte moralske eller rettere juridiske (ogsaa idealske eller mystiske) Personer». Läran om dessa personer hade enligt författaren numera blivit »underkastet en omhyggelig Behandling, hvorved Begrebet baade er blevet skarpere opfattet og gjort frugtbringende ved en omfattende Anvendelse». 0rsted erkände utan förbehåll betydelsen av Bangs »i sammentrxngt Korthed, men med stor Klarhed og Grundighed» framlagda undersökning i JT samt framställningen i dennes lärobok i romersk rätt.^'^ Enligt 0rsted var den juridiskapersonens begrepp nödvändigt vid rättsförhållanden, som gällde ett obestämt antal individer, eller då vissa individer endast med en viss, avskild del av sin förmögenhet svarade för ingångna förpliktelser.65 0rsteds föreställning omden juridiska personens natur har drag av den senare fiktionsteorin: han talade om»[dJette txnkte Subject» och omatt benämningen juridisk person var »ikke blot tjenlig men endog saa godt som nodvendig», trots att man visste, »at selve Rettigheden ikke boer hos dette abstraete Vassen».^^ 0rsted begränsade inte uttryckligen de juridiska personerna till förmögenhetsrättsliga förhållanden, men i praktiken tycks han ha tänkt sig bara sådana. Även staten var en juridisk person, som i själva verket framträdde som olika juridiska personer i samband med statens olika verksamhetsgrenar. Också fideikommiss var juridiska personer, medan 0rsted med namns nämnande motsatte sig Mackeldeys lära om att fastigheter, konkurs- och dödsbon var sådana personer.^" 0rsted tycks ha graderat begreppet ’juridisk person’. Konkurs- och dödsbon kunde »i en mindre streng Forstand» kallas en juridisk person, »forsaavidt alle de forskjellige Vedkommende indbefattes under Eenheds-Begrebet Boet, og der handles af dettes Administration i Boets Navn, ...»; uttrycket kunde även användas »i en mindre omfattende Betydning» till att beteckna solidariska förpliktelser samt en arvlåtare och -tagare tillsammans.^^ JT 16,1 (1829), s. 50 not Tarnm, Maskeballet, s. 192. Bang /, s. 340. 0rstcd, AIR III (1826), s. 98 ff. Se även Tamm, Maskeballet, s. 193. 0rsteä, Haandbog III, s. 540 ff.; Haandbog IV, s. 540. 0rsteä, Haandbog VI, s. 468. 0rstcd, Haandbog V'I, s. 469. 0rstcd, Haandbog VI, s. 471. 0rsted, Haandbog VI, s. 472 och 476 ff. ('S 0rstcd, Haandbog VI, s. 478 f. OmOrsteds utförliga analys av begreppet ’juridisk person’, se även 0llgaard, s. 93-98; Tarnm, Maskeballet, s. 190 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=