358 Savigny talade också omolika arter av juridiska personer. Han delade först in sådana personer i ’naturliga’ eller ’nödvändiga’ (kommuner, städer och byar) och i ’konstgjorda’ eller ’tillfälliga’, dvs. alla stiftelser och föreningar, somsärskilt bibringats egenskapen att vara en juridisk person. En juridisk person kunde vara synbar i ett antal medlemmar, i vilket fall man talade om’korporationer’, eller sakna medlemmar, men verka för ett visst ändamål (stiftelser). Det var därför olämpligt, såsomman tidigare hade gjort, att använda ’korporation’ och ’juridisk person’ somsynonymer.^^ Paulsens år 1823 tryckta meddelande om föreläsningarna i rättsencyklopedi torde innehålla det första danska exemplet på begreppet ’juridisk person’ i dess nya betydelse. Paulsen uppgav, att framställningen av privaträtten skulle inledas av »Lasren omRetsvarsnerne», somindelades i »Phvsiske Personer» och »Juridiske Personer».Helt avgörande för begreppets utveckling i Danmark var dock Bangs utförliga avhandling »Udvikling af La:ren omInteressentskab og de samme na^rmest vedkommende Retsforhold» i »Juridisk Tidsskrift» (16,1, 1829, s. 1-183 och 21, 1833, s. 211-342); endast en bråkdel av framställningen (16,1, s. 48-58) behandlade de juridiska personernas problematik. Bang kompletterade senare framställningen av juridiska personer i sin lärobok i romersk rätt. Bangs artikel representerade ännu ett övergångsskede, och han talade också om att »en juridisk, eller som den og kaldes en moralsk v. mystisk. Person mods^ettes en fysisk Person». Bang definierade den juridiska personen som »Enhver Förening, Indretning eller anden Gjenstand, der betragtes som Subject for et Indbegreb af Rettigheder, uden for de enkelte Mennesker, som saadanne, tilkommende Retsqvalitet».^^ Definitionen var tämligen vag, även om Bang tilläde, att det följde av analogin med begreppet ’fysisk person’, att den juridiska personen måste vara subjekt för »et Indbegreb af Rettigheder og Forpligtelser» och inte endast för en enstaka rättighet eller förpliktelse.5*^ Bang konstaterade vidare, att en juridisk person inte alltid behövde uppstå genom avtal mellan flera fysiska personer, men att också »andre Gjenstande kunne constitueres til og betragtes somSubject for Rettigheder, saasom en vis offentlig Interesse, enkelte Grundeiendomme eller endog enkelte Capitaler, der ere henlagte til et bestemt Brug», och han hänvisade till Heise och Mackeldey.-^’'^ Då Bang talade om korporationer som »et kunstigt Heelt», hänvisade han till Hasses arbete om makars egendomsgemenskap, vilket enligt Tammtyder på, att Bang inte begränsade användandet av begreppet ’juridisk person’ till förSavigny II, s. 242 ff. och s. 244 not a. 5^ Paulsen, Anma:ldelse, s. 6. 57 Bang, JT 16, 1 (1829), s. 48 f.; se även Bang I, s. 339 f. och Tarnrn, Maskeballet, s. 192. 5S Bang,]T 16,1 (1829), s. 49. 55 Bang, JT 16,1 (1829), s. 48 not
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=