357 det sig omatt lagen betraktade två eller flera personer somen, t.ex. en arvlåtare och en arvtagare. Tengwall definierade helt kort persona moralis: »flere enskildta en för alla och alla för en under en endas wilkor, d. ä. rättigheter, förmoner och skyldigheter betraktade, t. ex. stånd, samhällen, skrå; bolag, byelag, arfwingar i oskift bo».'*^ I äldre dansk doktrin var intresset för juridiska personer ännu obetydligare. Tamm har noterat, att begreppet ’moralisk person’ förekom i Norregaards naturrätt endast för att beteckna en sådan regeringsform, där makten överlämnats till en moralisk person, dvs. en flerhövdad överhet.Hurtigkarl återigen nämnde de moraliska personerna i bolagsrätten, där han använde begreppet för att beteckna medlemmarnas solidariska ansvar."*^ Begreppet ’juridisk person’ ersatte i tysk doktrin i 1800-talets början den äldre ’moraliska personen’, den nya termen togs i bruk av Hugo och Heise."*^ Även innehållsmässigt undergick begreppet en förändring, då den tidigare uppfattningen av den moraliska personen som en samling människor fick vika för den juridiska personen somett särskilt rättssubjekt. Savigny har betraktats som skaparen av den s.k. fiktionsteorin för att förklara den juridiska personens begrepp.Rättskapaciteten kunde enligt honom utsträckas till »kiinstliche, dutch blobe Fiction angenommene Subjeete», och ett sådant subjekt kallades en juridisk person.Den juridiska personen kunde uppträda som part endast i privaträttsliga rättsförhållanden, och dessutom endast i förmögenhetsrättsliga sådana, vilket uteslöt familjen ur de juridiska personernas krets.-'’' Den juridiska personens begrepp kunde alltså definieras som »ein des Vermögens fähiges kiinstlich angenommenes Subject».-'’- Också offentligrättsliga samfund kunde ha en delvis privaträttslig karaktär, dvs. »Daseyn als juristische Personen», och den största och viktigaste av alla juridiska personer var »der Fiseus, das heifit der Staat selbst, als Subject von privatrechtlichen Verhältnissen gedacht».-'’-^ Savigny olämpligförklarade begreppet ’moralisk person’ dels därför, att juridiska personer inte hade någonting att göra med moraliska förhållanden, dels därför att uttrycket snarast lämpade sig för att beteckna en enskild människa som ’moralisk’ i motsats till andra ’omorahska’ individer.-'’'' ■*5 Tengzi'all, s. 25. Tamm, Maskcballet, s. 188; sc Norregaard, Natur-Rcttcn, s. 343 t. Tamm, Maskcballet, s. 188; se Hurtigkarl 11,2, s. 269. ■*** Tamm, Maskcballet, s. 190. Se Tamm, Maskcballet, s. 186, och även Peterson, s. 148. Savigny II, s. 236. Savtgny II, s. 236 t. och 238. Savigny II, s. 239. Savigny II, s. 240 not g och s. 245. Savigny II, s. 240.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=