354 ethvert enkelt levende Menneske.» De på några ställen ännu förekommande rättsinstituten, »hvorefter visse Mennesker eller endog hele Klasser af Mennesker ere udelukkede fra Retssubjectivitet og simpelthen betragtes somGjenstande, der tilhore andre Mennesker,» var »aldeles ukjendte og ugyldige» i Slesvig, och en negerslav, somkom till Slesvig, blev fri.^^ Trots de kvarlevande ståndsprivilegierna, i synnerhet för det slesvigska ridderskapet, använde Vedel inte statusläran, utan talade endast om »Forskjelligheder i Personernes retlige Stilling paa Grund af visse naturlige Forhold» och »visse borgerlige Forhold».^° SåsomTammhar påvisat, var även Scheels framställning av personbegreppet i inledningen till läroboken i person- och familjerätt (1859) i hög grad beroende av Savigny och innehöll ofta ordagranna översättningar av Savignys text.^’ Scheel definierade personbegreppet: »En Person er ethvert Subject for Rettigheder. Personligheden bestaaer saaledes i den Evne at kunne have Rettigheder og bensevnes i Almindelighed Retsevne eller Retshabilitet. Da alle Rettigheder ere til for denne hos ethvert Menneske tilstedevarrende moralske Friheds Skyld, falder Begrebet om Person eller Retssubject oprindeligen sammen med Begrebet omMenneske, saa at ethvert Menneske er Retssubject og alene Mennesker ere Retssubjecter. Men dette oprindelige Begreb kan paa en dobbelt Maade modificeres...».^- Texten kan i själva verket dock också betraktas som en lätt omredigering av texten i Larsens ett par år tidigare utkomna föreläsningar (se ovan), och Savignys inflytande kan främst spåras till det även av Tamm citerade påpekandet om människans moraliska frihet. Även modifikationerna är desamma som hos både Larsen och Savigny med ett uppdaterat återgivande av Larsens exempel: »Den sidste Rest af Retloshed er forsvunden med Negerslaveriet i de vestindiske Colonier.» Scheel fann det inte heller längre nödvändigt att fördöma statusläran, och han använde begreppet ’Stand’ utan kommentarer.^^ Golletts föreläsningar över personrättens inledande avsnitt, hållna åren 1844-1845 och utgivna i hektograferad formår 1851, visar, att föreläsaren hade grundligt bekantat sig med 0rsteds framställning och också kände det nya personbegreppet, medan någon kännedomomSavignys »System» däremot inte är märkbar. Collett talade redan om »Retssubjekt», »Retssubjekternes almindelige Egenskaber» och »Retshabiliteten»,^"* men största delen av den tämligen knapphändiga framställningen av personbegreppet gick till att påtala bristerna Vedel, s. 164 och not 1. Vedel, s. 171 ff. och 176 ff.; jfr s. 186 ff. och 190 ff. Tamm, Maskeballet, s. 197 ff. Scheel, Personret I, s. 1. Se t.ex. Scheel, Personret I, s. 9. Collett I, s. 5 och 12.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=