330 klokare än de.Ävenenligt Norregaard var lagtolkningens ändamål att »indsee og kiende Lovgiverens sande Meening».^'**^ Också lagtolkningsläran är därmed ett exempel på de nordiska 1700-talsjuristernas obetingade lojalitet mot överheten. A andra sidan innehåller också den traditionella lagtolkningsläran vid närmare påseende element, sommedgav en viss frihet för lagtolkaren. Naturrätten fungerade åtminstone i teorin som en subsidiär rättskälla (del I, s. 262 ff.), och Calonius påpekade, att omlag saknades, så kunde lösningen sökas i den naturliga billigheten. Det vore nämligen bakvänt att vända sig till lagstiftaren, då det sunda förnuftet bjöd på en ledning för domaren (»... et absurdumforet ad legislatorem recurrere, cum sana ratio judicandi normam suppeditat»). Calonius nämnde som exempel, att Sveriges lag helt saknade regler om lösöregåva, men att ingen betvivlade, att domaren kunde lösa sådana tvister med hjälp av naturlig billighet.Enligt Norregaard var »Lovens Grundsxtninger {principia legiim), det er de Hovedsastninger og Grunde, hvorpaa en Lovs Forfatning er bygget i det Hele ...» ett viktigt tolkningshjälpmedel, och dessa principer hjälpte »at indsee Lovgiverens T^nkemaade», hvarefter man kunde »reglere Lovens almindelige Anvendelse paa enkelte Tilfa:lde».550 1.5.3. 0rsteds lagtolkmngslära ... 0rsted behandlade lagtolkningsläran för första gången i supplementet till Norregaards system år 1804. Tamm har betonat betydelsen av Thibauts »Theorie der Auslegung» för den unge 0rsted,55i men 0rsteds framställning innehåller också mycket av det allmängods i 1700-talets tyska lagtolkningslära, somfinns redan t.ex. i Norregaards naturrättslärobok. 0rsted återkom med en utförligare framställning av läran i den första delen av »Haandbog» år 1822, och det är främst denna senare framställning, somkomatt inverka på den nordiska lagtolkningsläran för årtionden framåt. Då »Haandbog» var en fortlöpande kommentar till Hurtigkarls system, var det naturligt, att 0rsted även i denna framställning beaktade den traditionella lagtolkningslärans teser, och Tamm har påpekat, att 1822 års framställning i utvidgad form upprepade den unge 0rsteds lagtolkningslära från år 1804.^5- 0rsteds senare framställning var dock inte den första under perioden, utan lagtolkningsläran hade behandlats i ett par arbeten redan på 1810-talet: utförligt av C. Fr. Lassen i Danmark i NjA år 1816 och mera kortfattat av Bring i Sverige år 1817. Dessutom kan man nämna Kolderup-Rosenvinges tvådelade artikel om den historiska tolkningen Calonius, III: 16. Nonegaard I, s. 38 Calonius, III: 16 Norregaard, Natur-Retten, s. 377; se även Tamrn, Lovkvndighed, s. 44C t. 55' Tamm, Lovkvndighed, s. 433. 55- Tamm, Lovkvndighed, s. 436. 548
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=