14 brand år 1827, somförstörde så gott somhela staden efterlängtade svepskälet för att flytta universitetet till landets huvudstad, där man bättre kunde övervaka verksamheten. Även i Sverige planerade man ett huvudstadsuniversitet, som enligt de radikalaste planerna skulle ha uppstått genom en sammanslagning och förflyttning av universiteten i Uppsala och Lund till Stockholm, men dessa planer hade redan förfallit i början av 1870talet. de styrande det länge eav 5 Ö De juridiska fakulteterna var däremot föremål för stora förändringar, och antalet tjänster ökade betydligt. De nordiska fakulteterna hade allt sedan grundandet varit mycket små med en, högst två professurer, även om lärarkåren tidvis hade förstärkts med extraordinarie professorer, adjunkter och adjungerade professorer från andra fakulteter. Samhällets ökande resurser under 1800-talet kom också de juridiska fakulteterna till godo, och tjänsternas utökning komigång redan under den här behandlade perioden. I Köpenhamnsfakulteten fanns det fyra professorer redan på 1820-talet, dessutomvar den gamle Brorson professor extraordinarius till år 1828. Vidare hade man adjunkter och senare lektorer. Utvecklingen gick dock långsamt, och ännu på 1860-talet hade juris professorernas antal endast ökat till fem.^ Den juridiska fakulteten förvandlades år 1849 till en rätts- och statsvetenskaplig fakultet.'^ Den juridiska fakulteten vid Det Kongelige Norske Frederiks Universitet i Kristiania skulle enligt en kungl. resolution 24.3.1812 ha tre lärartjänster. Under fakultetens första årtionden hade man dock stora svårigheter att hitta kompetenta lärare, och med undantag av en kort period 1826-1827 fick man alla tre tjänsterna besatta först på 1830-talet. En norsk specialitet var, att lärartjänsterna klassificerades efter de sökandes ålder och kvalifikationer. Yngre sökande med låg kompetens fick en lektorstjänst eller i vissa fall endast en docentur, och med tiden blev det praxis, att professors lön, rang och värdighet var förbehållen fakultetens äldre medlemmar och att professurerna tillsattes enligt anciennitet.'® Fakulteten fick sin fjärde lärartjänst år 1840, men den femte först på 1870-talet." De två svenska universiteten hade på 1810-talet fortfarande samma antal professurer i juridik sompå slutet av 1600-talet, i Lund en och i Uppsala två, av vilka dock den ena var hybriden från 1740-talet, iurisprudentLe, oeconomia: et commerciorumprofessuren. Professurernas antal ökade i Lund till två år 1833, då man inrättade en ny lärostol i ekonomi och kamerallagfarenhet. I början av 1840-talet fick de båda fakulteterna två nya professurer, varefter antalet profes- ** Dahl, s. 248 ff.; Tamm, Studium, s. 380. ^ Skovgaard-Pctersen, s. 161. >= Auhert, UfL X (1870), s. 121 ff. '■ Aubert, UfL X (1870), s. 193; Stang, Retsvidcnskapen, s. 108.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=