269 filosofin. Trots att Bornemann i allmänhet kände en dragning till hegelianismen och trots vissa olikheter var också huvudindelningen i Bornemanns rättssystem uttryck för ett inflytande från Stahl; detta gäller också det organiska, »historiska» statsbegreppet.'*^^ Det är visserligen möjligt att beteckna Bornemanns rättssystemsom naturrättsligt färgat,'^^ ordningsföljden individ-familjstat hade ju gamla anor i naturrättssystemen. Det bör dock påpekas, att även Stahl hade betecknat ordningsföljden som»naturgemäfi». 189 1.3.5. Receptionen avpandekträttssystemet Institutionessystemet behöll sin popularitet ännu under 1800-talets första årtionden. Hurtigkarls systemföljde 1700-talstraditionen i dansk rättsvetenskap, och 0rsted var i »Haandbog» bunden av Hurtigkarls disposition. 0rsted företrädde också själv den gamla åsikten, att privaträtten bestod av person-, sak-, kriminal- och processrätt; det nya var, att han saknade en allmän del.'^° Även Bring använde i sin korta lärobok Institutionessystemet — i detta fall dock inte på grund av konservatism, utan för att han följde Hugos nyaste skrifter, i vilka denne avstått från pandekträttssystemet (se ovan II 3.3.). Schlegel följde ännu i sin rättsencyklopedi den av »anseete Romerske Jurister og navnlig Gajus» använda indelningen i personrätt, sakrätt och process, med tillägget att denna »Orden fortiener vel at anbefales ved sin Simpelhed, men er dog ingenlunde nodvendig». Schlegel kände redan till den av utländska författare använda nya dispositionen, »saasomved at afhandle Léeren omFamilie-Forholdene i Tingenes Ret eller efter samme m.m.», men han hänvisade till vanans makt: »Vore Danske Lovkyndige have udelukkende fulgt den i deJustinianske Institutioner herskende Orden, hvorved Ideen omdens Nodvendighed er bleven rodfa^stet hos os.» Man har påstått, att Larsen var först med att infora det Hugo-Heiseska systemet i sina föreläsningar i slutet av 1830-talet c9ch att den första läroboken med den nya dispositionen kom ut först på 1840-talet (Schrevelius).''^- Den första receptionen av pandekträttssystemet hittar man dock redan i Paulsens tryckta föreläsningsdisposition från år 1823. Paulsen började privaträttsframställningen med en »Indledning» (§20), varpå följer I. »Lagren om Retsvarsnerne eller Personernes Ret» (§21-29), II »La:ren om Retsgjenstandene eller TingsOm Stahls statslära, sc t.ex. Landsberg III, 2, s. 370 ff., Noten, s. 172 ff.; KleinheyerSchröder, s. 265 tf. med litteraturhänvisningar. Stig Jorgensen, TfR 1966, s. 611 not 90. Stahl, s. 295. Orsted, Haandbog I, s. 484 ff. och 489 f. Se även Tamm, Lovkyndighed, s. 51. Schlegel, s. 66. Stang, Norsk formueret I, Indledning til formueretten, Kra 1911, s. 153; Tamm, Lovkvndighed, s. 54; sa även Björne, Nordische, s. 236 och 238. 188 189 190
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=