265 i »den organiske Helheed», som bildades av alla vid en viss tid gällande rättsnormer, eller i det »System af Retsinstituter og Retsregler», som varje tids rättsordning bestod av. Han fortsatte: »Ifolge denne Rettens organiske Natur maa Formodningen va:re for, at der er Eenhed og Lighed i Grundsxtninger og overhoved Harmonie i Retsbegreber og Retsregler, ikke blot med Hensyn til de samtidigen givne, men ogsaa med Hensyn til de fra forskjellige Tider hidrorende, men ved siden af hinanden gjeldende Love.»'^° Detta påstående fiek praktisk nytta vid tolkandet av nya lagar (se nedan 1.5.). 1.3.4. Privaträtt och offentlig rätt I den nordiska litteraturen var den traditionella indelningsgrunden förhärskande, enligt vilken den offentliga rätten innehöll regentens rättigheter och skyldigheter, privaträtten återigen undersåtarnas rättigheter och skyldigheter; man talade ibland omrättsförhållanden i stället för omrättigheter och skyldigheter. I Danmark företrädde 0rsted, Schlegel, Larsen i sina statsrättsföreläsningar, Kolderup-Rosenvinge och Hoick denna uppfattning.*^* I Norge innehöll Lerches framställning av Norges offentliga rätt denna definition, som var särskilt populär i den svenska litteraturen och nämndes av Bring, Schrevelius, Linde och Th. Rabenius.*^- I Finland upprepades indelningsgrunden av Palmén.*^^ Intresset eller ändamålet somindelningsgrund förekommer däremot endast i ett par danska arbeten. Larsen talade i sina privaträttsföreläsningar omatt det offentliga intresset var så viktigt i många rättsförhållanden, att det inte dög till indelningsgrund. Däremot måste man räkna till privaträtten de rättsförhållanden, där den enskilde var ändamål och som förändrades och upphörde med denna. Till den offentliga rätten hörde däremot de rättsförhållanden, somstod ovanför de enskilda individerna och behärskade dessa oeh som förblev oförändrade under flera generationers tid.**’"* Scheel betonade, att i privaträtten var den enskilde, i den offentliga rätten staten ändamålet.*^5 0rsted hade tidigare nämnt statsintressets betydelse, men enligt honom var detta ett för obestämt begrepp, för att man skulle kunna utnyttja det vid uppbyggandet av systemet. 166 Den i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet ganska allmänna subjektteorin, enligt vilken rättssubjektens natur var avgörande för indelningen. Gram, Anvendelsc, s. 49. 161 Qrsteä, Ha.indbog I, s. 489; 0rstcd, AfR III (1826), s. 15; Schlegel, s. 23; Larsen I, 2, s. 1; Kolderup-Rosenvinge, s. 17 t.; Hoick I, s. 1. Lerche, s. 11; Bring, s. 36 f.; Schrevelius I, s. 4; Linde (2. uppl.), s. 3; Th. Rabenius, 1 f. Palmen, s. 32 I. Larsen II, 1, s. 1 f. Scheel I, s. 3. 0rsted, AfR III (1826), s. 16 f. 160 163 164 166
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=