263 frände Dunker ansåg, att en exegetisk framställning av Eidsvollgrunnloven var föga »hensigtsma:ssig, da Grundloven efter sin Form kun lidet egner sig til at commenteres, som om den selv indeholdt et afsluttet videnskabeligt System, og overhovedet ethvert Lovarbeide, selv det meest systematiske, ikke paa nogen virkelig frugtbar Maade kan interpreteres ved en blot og bar Förklaring over dets enkelte Paragrapher». 148 Rolfsen påstod i sin rättslära helt allmänt, att »Inddelinger og Afsondringer maa vist i videnskabelig Henseende bifaldes, naar tilstrxkkelig Delingsgrund haves, og de ville lede til desbedre Oversigt over Materien, og Lethed i dens Behandling Bring påstod sitt system vara »redigare och följakteligen tjenligare» än de andrad-'’^ Trots att 0rsted skarpt kritiserade Norregaards och Hurtigkarls system, hörde han tydligt till de rättsvetenskapsmän, för vilka rättssystematiken endast var en fråga omlämplig disposition. Han talade dock också omatt »den naturlige Sammenhasng» kunde »sonderrives» genom en olämplig systematik,i52 vilket tyder på, att han ansåg rätten åtminstone delvis bestå av naturliga helheter. 0rsted kunde också använda uttrycket »Retssystem» för att beteckna den naturliga rätt, somhade utbildat sig, innan skrivna lagar existerade,men man bör komma ihåg, att 0rsted föga brydde sig omexakta begrepp. I det hela tycks tanken på ett i själva rätten inneboende system ha haft mycket mindre betydelse i Norden än i Tyskland. Även sådana av Savigny starkt influerade författare somSchrevelius och Scheel nämnde inte det inre systemet. Några danska författare talade dock om ett inre rättssystem. Enligt M0II bildade rättsinstituten »en sluttet og sammenhcengende Kjasde». Med hjälp av en äldre bild konstaterade han, att i »hvert enkelt Retsinstitut afspeiler sig, somi en Leibnizisk Monade, den hele Retsforfatning, den Aand, der bespejlende gaaer igjennem det Hele, lever og rorer sig ogsaa i hver enkelt Deel af samme».’54 ^ andra sidan ville M0II inte framställa »et blot Aggregat af asldre og nyere Lovbestemmelser», och med användande av den historiska skolans honnörsord talade han om »at tilveiebringe disses Förening til et organiskt Hele».'55 För Bang var systematiken det somgjorde juridiken till en vetenskap, medan inte ens »et, om end meget vidtloftigt Aggregat af enkelte RetssxtDunker, s. 4. Rolfsen, Retslxren, s. 26. Bring, Till Läsaren. 0rsted/, s. 110 ff.; 0rsted, Haandbog I, s. 489 ff. 152 0rsted, Haandbog I, s. 127. 0rsted, Haandbog I, s. 285. Moll, Forerindring. '■■'5 M0II, s. 4. 148 149 150
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=