258 svenska lagstiftningen. Linde nämnde också en formell indelning av statsrätten respektive förvaltningsrätten. De formella förvaltningslagarna var a) för regeringen, b) för lagstiftningen och c) för handhavande förvaltningen. 105 I den finländska litteraturen nämns rättssystematiska frågor endast undantagsvis. Bonsdorff talade i sin kameralrätt omatt »Borgerliga Lagar» kunde indelas »uti 3:ne allmänna Classer», nämligen politise lagar, justitiao lagar, som var antingen civil justitiao eller criminal justitix lagar, och oeconomix lagar, som var antingen allmänna hushållslagar eller kamerallagar.Man kände i alla fall till nyare indelningar i Finland, och Nordström delade i sina statsrättsföreläsningar år 1845 in ämnet i statsförfattnings- och för\’altningsrätt. Palmén var den ende finländare, somförsökte sig på en helhetsbild av rättssystematiken. Hans rättssystem i rättsencyklopedin från år 1859 innehöll många ålderdomliga drag. Som delar i »Rättsvetenskapens system» nämns först statsrätt, civilrätt eller privaträtt och kriminalrätt.'®^ Statsrätten bestod av statsförfattningsrätt och statsförvaltningsrätt.'®^ Såväl civil- som kriminalrätten uppdelas i en materiell och en formell (civilprocess eller kriminalprocess) del."®Utanför denna indelning räknade Palmén upp olika områden med speciallagstiftning: närings-, politi-, kyrko- och krigslagfarenhet samt slutligen kameral- och finanslagfarenhet; alla dessa rättsområden innehöll olika underavdelningar.'" I slutet av detta avsnitt i boken hittar man en folkrätt, som också betecknas som »Statens yttre Rätt»."® Någon offentlig rätt eller en huvudindelning av systemet överhuvudtaget nämns inte, utan alla rättsområdena framställs somkoordinerade delar av systemet. Palmén försökte också förvandla balkarnas ordningsföljd i 1734 års lag till ett rättssystem. Lagen var en »folkbok» och dess användbarhet krävde, att den ställts upp efter »ett system, grundadt på en populär uppfattning af staten och den medborgerliga sammanlefnaden»."®Systemets huvuddelar var »familjen i dess uppkomst och upplösning,/’orc/ew och lösegendomen i afseende å deras för\'ärfvande och användning till näringsfång, brottet och dess bestraffning, samt domen och dess verkställighet-, och den i dessa enkla drag sig afspeglande lagboken, hvars värde icke kan nog uppskattas och behjertas, är, hvad den också alltid ämnats att vara, en bok för menige man, utvisande huruledes han i den borgerliga sammanlefnaden sig förhålla skall.»""' '“5 Linde (2. uppL), s. 4. Bonsdorff, s. 1 f. >37 \Vrede,]Yl 1930, s. 307. >3» Palmén, s. 20 ff. >3'^ Palmén, s. 32. >'3 Palmén, s. 33 f. och 52. >" Palmén, s. bb ii. "3 Palmén, s. 80. "3 Palmén, s. 119. >>■* Palmén, s. 122. 107
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=