257 offentliga rätten delades i yttre offentlig rätt eller folkrätt och inre offentlig rätt eller statsrätt i egentlig bemärkelse; »de fleste Författare i Criminal-rätten» ansåg detta rättsområde höra till den offentliga rätten.I sina anonymt utgivna föreläsningar i allmän statsrätt (1868) upprepade Naumann i stort sett sina tidigare tankar. Den inre offentliga rätten bestod av statsförfattnings- och statsförvaltningsrätt, kriminal-, process- c)ch kyrkorätt; av kyrkorätten hörde dock endast de rättsnormer, som behandlade statens förhållande till kyrkan, till statsrätten.Liksom redan år 1844 nämnde Naumann också några avvikande »hufvudsakligen hos Tyska författare förekommande» definitioner. En del, i synnerhet Maurenbrecher i sin »Grundsätze des heutigen deutschen Staatsrechts», behandlade folkrätt, statsrätt i inskränkt mening och privaträtt »såsom koordinerade delar af rättsvettenskapen».'°- Andra förstod med statsrätt i vidsträckt bemärkelse såväl författning som förvaltning; statsrätt i inskränkt bemärkelse hade endast författningen till föremål, »men öfriga delar af den offentliga rätten (deribland äfven kriminalrätt och processrätt) skulle hafva afseende på statens förvaltning». Enligt tysk terminologi hade folkrätten en underavdelning, »Staatenrecht», som rörde förhållanden mellan staterna i ett statsförbund eller i en förbundsstat.'®^ Linde byggde i den andra upplagan av sin framställning av den svenska ekonomilagfarenheten upp ett säreget rättssystem, i vilket statsrätten utgjorde det centrala begrepppet. Det »materiella» systemet delades först i yttre statsrätt eller folkrätt och inre statsrätt eller statsrätt i inskränktare bemärkelse. Den sistnämnda delades i sin tur å ena sidan i författningsrätten och å den andra i förvaltningsrätten, »som utgör inbegreppet af de lagar, hvilka hafva afseende på de särskilda inre förvaltningsgrenarne». Dessa lagar var »allmänna lagen» (allmän civillag och allmän kriminallag) och »administrativrätten i vidsträcktare bemärkelse» (kulturlagar, ekonomilagar, finans- eller kamerallagar och administrativlagar i inskränktare bemärkelse). Det omfattande statsrättsbegreppet byggde på tanken, att all positiv rätt till sin natur alltid var offentlig. Linde nämnde visserligen också indelningen i offentlig rätt och privaträtt, men denna hade ingen betydelse för rättssystemets uppbyggnad.Lindes system påminner i sin detaljrikedomomde svenska rättssystemen på 1700-talet (del I, s. 246 ff.). Systemet var även annars traditionellt: om man ersätter begreppen författningsrätt c)ch förvaltningsrätt med begreppen offentlig rätt och privaträtt, är grundstrukturen densamma somi 1700-talssystemen. Liksomi tidigare system tog indelningen i allmän lag och administrativrätt i beaktande den Naumann 1, s. 11 tf. och s. 14 not 3. '2' Naumann, Anteckningar, s. 4 ff. Naumann, Anteckningar, s. 12; se även Naumann I, s. 14 not 2. OmMaurenhrechers rättssystem, se Björne, Deutsche, s. 103. Naumann, Anteckningar, s. 12 f. Linde (2. upph), s. 3 f. 103
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=