8 civilrättsdoktrin 1870-1914» (1987) koncenterar sig redan enligt titeln på den konstruktiva riktningens tid, men innehåller också informativa översikter över de juridiska fakulteternas utveckling från 1800-talets början och civilrättsdoktrinen åren 1820-18704® Bland de fåtaliga artiklarna kan man särskilt framhålla Kjell A. Modéers artiklar om Carl Johan Schlyter, Claes Petersons »Fredrik Schrevelius och den moderna personteoriens upptagande i svensk civilrättsdoktrin» samt Stig Strömholms »Lagtolkningsläran i den tidiga svenska 1800-talsdoktrinen». 'Den finländska rättsvetenskapen under den s.k. autononiitiden (1809-1917) har undersökts av Hannu Tapani Klami i monografin »Oikeustaistelijat» (»rättskämparna», 1977), som även kommit ut i engelsk översättning med titeln »The Legalists. Finnish Legal Science in the Period of Autonomy 1809-1917» (1981). Trots titeln, förryskningssträvandena från och med 1880-talet, behandlar Klami även den äldre juridiska litteraturen. Av tidens fåtaliga rättsvetenskapsmän har Nordströmoch Palmén behandlats i biografier: den förstnämnde av Sven Lindman i »Johan Jacob Nordström. Hans samhällssyn och politiska personlighet. 1. Tiden intill 1854.» (1948) och den senare i E. G. Palméns panegyrik över fadern, »Till hundraårsminnet af Johan Philip Palmén, 11,1-3» (1915-1917); i ingetdera arbetet står dock huvudpersonens rättsvetenskapliga produktion i förgrunden. En utmärkt monografi av nyaste datum(1997) är Heikki Pihlajamäkis doktorsavhandling »Evidence, Crime and the Legal Profession», som bl.a. behandlar bevisteorierna i svensk och finländsk rättsvetenskap under 1800-talet. syftar på den s.k. rättskämpen mot som Sundcll, s. 25—^4 och 77-90.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=