234 1.2. Nordiska åsikter omden historiska skolan Den historiska skolans betydelse i nordisk rättsvetenskap kan påvisas dels genom explicita uttalanden omskolans betydelse (1.2.1.), dels implicit genom en genomgång av hur man använde vissa termer såsom ’folkanda’, ’folkets rättsmedvetande’ m.m. samt av åsikterna om betydelsen av historiska argument och rättshistorisk forsknings betydelse för tolkningen av gällande rätt överhuvudtaget (1.2.2.). Jag kommer här inte att ta med de hänvisningar till den historiska skolans doktrin, som ofta förekom i tidens politiska debatter om det önskvärda med en ny lagstiftning. I Sverige använde de konservativa motståndarna till civillagförslaget av år 1826 och i Finland motståndarna till planerna på att harmonisera rysk och finsk rätt genom en ny kodifikation sig gärna av argument hämtade ur den historiska skolans arsenal.^ Utanför framställningen lämnas även historikernas uppmärksammande av skolan; det har påståtts, att det åtminstone i Sverige och Finland var historiker och filosofer som tidigast nämnde Savigny.^ Då det gäller argumenten om historisk forskning, bör det också redan här framhållas, att varje betonande av rättshistoriens betydelse för rättsdogmatiken ingalunda mekaniskt får klassificeras som ett exempel på den historiska skolans betydelse.^ Redan Kofod Ancher hade ju ansett rättshistorisk forskning vara värdefull för tolkningen av gällande rätt (del I, s. 201 f.). I det sista avsnittet (1.2.3.) granskas den i synnerhet i Danmark och Finland rätt starka hegelianismen inomrättsvetenskapen som ett exempel på, att den historiska skolan inte i något skede var allenarådande i Norden. Receptionen av den historiska skolans doktrin blev tidigt ett omtyckt föremål för nordisk rättshistorisk forskning, och redan Dahl publicerade år 1916 en kort artikel »Nordische Stimmen fiber Savigny und Gans», i vilken han uppmärksammade såväl den historiska skolans somhegelianismens inflytande i Norden. Av senare arbeten kan nämnas artikelsamlingen »Den historiska skolan och Lund» (1982), i vilken Tammoch Stig Jägerskiöld behandlar skolans inflytande i såväl dansk somsvensk rättsvetenskap. Michalsen har nyligen i sina studier om 1800-talets norska rättskällelära ingående analyserat den historiska skolans betydelse i Norge. I själva verket är det knappast möjligt att behandla 1800-talets nordiska rättsvetenskap utan att ta ställning till den historiska skolans betvdelse. 1.2.1. Uttalanden omden historiska skolan Bland de oftast nämnda nordiska uttalandena om den historiska skolan kan man nämna Orla Lehmanns dråpliga skildring av Savigny som föreläsare och Schweigaards kritik av skolan i den något överv^ärderade artikeln omden tyska ' T.ex. Jägerskiöld, Skolan, behandlar nästan enbart dessa debatter. ^ SåJägerskiöld, Skolan, s. 56. ^ Se även .Michalsen, Rettsvitenskap, III. 2.2.5. (not) och 3.4.3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=